Flockbeteende och bekvämlighet. Dåligt självförtroende blandat med rädsla för att råka illa ut. Floskulösa visioner, varumärken, värdegrunder och strategier. Imitationer av andra. Modevågor i organisation och ledarskap. Vad innebär allt detta för en arbetsplats?

Mats Alvesson, professor i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, har skrivit en bok om fenomenet funktionell dumhet – vad som gör att rimligt begåvade människor inte överdriver självständigt tänkande när de är på arbetet.

– Organisationer genomsyras av ett underskott på reflektion. De kritiska frågorna ses som obekväma och därför intar vi följsamma positioner där vi anstränger oss för att ingen ska kunna anmärka på oss. Då kan vi hamna i ett läge där alla gör rätt, en positiv anda råder och allt ser bra ut men mycket fungerar illa, säger Mats Alvesson.

– Funktionell dumhet innebär teknisk kompetens och att man inte gör bort sig – verksamheten fungerar på det hela taget hyfsat och förutsägbart på kort sikt, men dumheter passerar obemärkt och det blir mycket slöseri med resurser. Exempel på detta är verkningslösa ledarskapsförsök, mötesritualer och tjusiga utvecklingsprojekt.