Majoriteten svenskar ställer sig skeptiska till att 2016 ska bli ett bättre år än 2015, visar genomförda attitydmätningar. Men faktum är att samhällsekonomin med största sannolikhet blir bättre, sysselsättningen ökar, arbetslösheten sjunker – och lönerna stiger.

De flesta exportorgan, som i slutet av året kommit med sina prognoser för 2016, visar tummen upp. För det första har de kunnat notera att 2015 fått ett bättre utfall än vad man trodde i början av året. Och den utvecklingen tror bedömarna surfar vidare både 2016 och 2017.

Det senaste omdömet från Konjunkturinstitutet, som kom strax före jul, är att den långt utdragna lågkonjunkturen är över och att högkonjunktur är på väg. För gemene man kan det upplevas som föga troligt. Har jag som enskild verkligen något gott att vänta av det nya året, så skakigt som det ser ut i världen och hur vårt eget land påverkas av det utdragna kriget i Syrien, flyktingströmmarna genom Europa och oro för att ekonomin ska knäckas av kostnaderna för alla hundratusentals nyanlända?

Men den som sorterar i de olika problem nationen står inför får snart fram en bild av både plus och minus. Visst, kostnaderna för flyktingmottagning ökar, visst, det är svårt att hinna få fram boenden, det är svårt att ordna utbildningsplatser, validering av nyanländas kunskaper och vettig sysselsättning och självklart är mottagandet i alla dess delar finansiellt ansträngande.

Men de av regering och riksdag – över blockgränsen nyligen beslutade restriktionerna – dämpar inflödet av nyanlända och ger därmed myndigheterna andrum att komma ikapp med att fixa boenden, utbildning och jobb. Pengar för att klara de plötsligt påkomna och oförutsedda kostnadsökningarna hämtar staten hem dels genom att omfördela pengar ur biståndsbudgeten, dels skjuta upp andra budgetåtaganden, dels ta nya lån. Och sist, men inte minst, plocka hem pengar via växande skatteintäkter, som inte fanns med i bedömningen när regeringen la sin budgetpropp tidigt i höstas. Tillväxten har ju visat sig vara starkare än man trodde på sensommaren.

Den arbetslöshet som envist bitit sig fast kring åtta procent har börjat sjunka aningen snabbare än vad man tidigare räknat med. Ökningen av sysselsatta är också den mer gynnsam nu än prognoserna sa i våras. Exporten stiger snabbare än väntat, utan att importökningen äter upp balansvinsten. Hushållens köpkraft och efterfrågan är ytterligare plusfaktorer. Bilförsäljningen har varit rekordstark 2015, bostadsbyggandet ökade kraftigt och fortsätter på hög nivå. Samtidigt har prisökningar och inflation varit fortsatt låga, inte minst därför att låneräntor och energipriser hållits nere.

Möjligen kan vi få se en något växande prisstegringstakt 2016, detta hoppas i alla fall Riksbanken, vars direktion drömmer om en tvåprocentig inflationstakt (som stimulerar företagande och sysselsättning). Den är vi ännu inte i närheten av, trots att banken gjort sitt bästa genom återkommande räntesänkningar och lagt styrräntan på minus 0,35 procent. Skjuter konjunkturen fart och inflationen börjar stiga under våren är det dock möjligt att Stefan Ingves och hans fem direktionskolleger kommer med en första (försiktig) räntehöjning i höst.

Nu under de närmaste två-tre månaderna kommer intressanta besked till Sveriges arbetande befolkning: Nya löneavtal ska tecknas och efter en del brottning mellan parterna kommer dessa för de allra flesta att stiga med runt två-tre procent – vilket räcker gott och väl för att hävda köpkraften när inflationen snurrar kring en-två procent.

Mörka moln, då? Jo, de finns. Det parlamentariska läget har inte förenklats bara för att vi gått in i ett hytt år. Men sju riksdagspartier har en god chans att hålla det åttonde fortsatt utanför inflytande om de sluter fler blocköverskridande överenskommelser, detta oavsett om nuvarande regering överlever eller en ny partikonstellation tar över i Rosenbad.

Annat som måste fungera under 2016 för att svenska folkflertalets växande pessimism ska komma på skam är att den nu växande amerikanska ekonomin fortsätter upp, att Kinas tillväxt inte rasar samman, att EU tar sig samman och får igång sitt gigantiska tillväxtstimulerande paket, att Syrienkriget kan närma sig ett slut.

Hur går det då för näringslivet och företagen under 2016? Nordeas chefsstrateg Mattias Eriksson sammanfattar:

”Vår bedömning är att vinsterna fortsätter öka även 2016. Vi räknar med att den globala tillväxten uppgår till 3,5 procent och att bolagens fortsatta effektivitetsförbättringar kan lyfta vinsterna, i alla fall en aning. Även om en ansenlig del av den förväntade vinstökningen beror på bolagsspecifika faktorer är det avgörande att Europa fortsätter sina förbättringsresa, att den amerikanska ekonomin står stabilt samt att Kina inte kollapsar utan växer ungefär i nuvarande takt även nästa år.”