Fjolårets stora avtalsrörelse, som omfattade 2,3 miljoner anställda, ledde inte till en enda strejk eller lockout. Det blev ett unikt fredligt år. Att konfliktstatistiken för 2017 ändå innehåller 2.570 förlorade arbetsdagar beror i huvudsak på den lokala hamnkonflikten i Göteborg.

De avtal som tecknades under år 2017 blev nästan undantagslöst treåriga. Det innebär att avtalsrörelserna de två kommande åren blir av betydligt mindre omfattning.

­– Förhandlingar sker i ett par stora avtalsområden också i år, men de flesta av arbetsmarknadens parter får en chans att ägna sig åt mer långsiktiga frågor. Att vårda den svenska modellen är ju ett ständigt pågående arbete, säger  Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson, som på torsdagen presenterade myndighetens årsrapport för 2017.

Under avtalsrörelsen år 2017 tecknades 497 avtal som omfattade 2,3 miljoner anställda. Trots det förlorades inte några arbetsdagar på grund av strejk eller lockout i samband med förhandlingarna.

– Det är unikt i en avtalsrörelse av den omfattningen och ett tecken på hur väl den svenska arbetsmarknadsmodellen fungerar, säger Carina Gunnarsson.

Den lokala konflikten i Göteborgs hamn är smolk i Medlingsinstitutets glädjebägare:
­
– Två av våra mest erfarna medlare försökte bidra till att lösa den konflikten utan att lyckas. Vi har inte kunnat värdera de ekonomiska följderna, men det står klart att konsekvenserna är stora, inte bara för hamnen utan också för regionen och delar av det svenska näringslivet, säger Carina Gunnarsson.

Löneökningarna i Sverige under perioden januari–november 2017 uppskattas i Medlingsinstitutets modellprognos till 2,5 procent.

– Löneökningstakten är därmed bara marginellt högre än 2016, trots att konjunkturen har förstärkts. Lönerna ökar dock långsammare i flera andra länder som inte har ett lika starkt konjunkturläge som Sverige, säger Medlingsinstitutets makroekonomiske analytiker Valter Hultén.
­
Svensk export har utvecklats svagt sedan finanskrisen 2008, men har i stort sett följt efterfrågan på Sveriges exportmarknader. Andra länder har tappat marknadsandelar i större utsträckning än Sverige, som också behållit sitt relativa välstånd mot OECD-genomsnittet.

Sysselsättningsgraden i den svenska ekonomin är också högre 2017 än 2008 och reallönen har fortsatt att öka. Kostnadsökningarna inom industrin de senaste åren tycks ha varit förenlig med en sjunkande arbetskostnadsandel och stigande lönsamhet.

– Sammantaget verkar inte lönebildningen ha försämrat den svenska ekonomins konkurrenskraft, säger Valter Hultén.

Lönespridningen har varit relativt konstant sedan 2001. Den förändring man kan märka är att löneökningen för dem som har lägst lön varit något mindre än ökningen av medianlönen.

En analys i rapporten visar att personalomsättning har en dämpande effekt på löneutvecklingen i ekonomin. Personer som lämnar ett arbetsställe har i genomsnitt högre lön än de som kommer in. Därmed möjliggörs en bättre genomsnittlig löneutveckling för dem som arbetar kvar.

Personalomsättningen har bidragit till att hålla nere löneökningarna mer i näringslivet än i offentlig sektor. Räknar man bort personalomsättningen har löneutvecklingen för dem som inte bytt arbetsplats varit likartad i privat och offentlig sektor 2010–2016, i genomsnitt 3,5 procent per år.