Det svenska biståndsorganet Sida ska fördela drygt 2,1 miljarder till 33 av världens kriser, bland annat till Nigeria och till Somalia där miljontals återigen drabbats av matbrist.

2017 ser ut att bli ännu ett svårt humanitärt år med 129 miljoner människor som drabbats av krig och konflikt samt av naturkatastrofer. Antalet drabbade är det högsta sedan andra världskriget och beror till största delen på ökade antal krig och konflikter. Hela 54 procent av världens flyktingar flyr från tre specifika konflikter: Syrien, Afghanistan och Somalia.

- En av de största utmaningarna är att det har blivit så svårt att nå fram till människor i nöd. Hjälparbetare attackeras och ses som en del av konflikten och civilbefolkningen blir måltavlor. Med den nya strategin kommer vi jobba mer med lokala aktörer för att nå ut till drabbade och samtidigt stärka lokalsamhällen, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

I snitt lever en människa 20 år i flyktingläger. Därför ska regeringen koppla ihop de akuta hjälpinsatserna med långsiktigt arbete.

Regeringen har också utökat Sidas humanitära budget jämfört med förra året, från 2,96 miljarder till 3,18 miljarder kronor. Sida fördelar nu drygt 2,1 miljarder av de pengarna. Knappt en miljard av anslaget finns kvar som reserv hos Sida och utvalda partners för oförutsedda behov under året. Sveriges totala humanitära budget är 5,8 miljarder. Det som inte fördelas via Sida går via Utrikesdepartementet till bland annat oöronmärkt stöd till FN:s stora humanitära organ som FN:s flyktingkommissariat och FN:s barnfond.

De sex kriser som får störst stöd från Sida är Syrien (315 miljoner), Jemen (164 miljoner), Sahel (160 miljoner), Sydsudan (150 miljoner), Nigeria (130 miljoner) och DR Kongo (130 miljoner).

Vid förra krisen var det våldsamheterna med Al-Shabaab som starkt bidrog till matbristen, i dag är det snarare en kombination av effekter av en långvarig beväpnad konflikt med effekter som sker beroende på extrem torka troligen förstärkt av klimatförändringar. Förändringarna i klimatet riskerar att öka bristen på tillgång på mat och vatten, och tvinga fler människor på flykt på grund av extremväder och vattennivåhöjningar och då ökar också risken för konflikter.

Krisen i Nigeria har förvärrats snabbt på grund av Boko Harams våldsamheter i nordöstra delen av landet, och 14 miljoner människor är nu i behov av humanitärt stöd. Konflikten har haft stora konsekvenser för bönder som för tredje året i rad har bönderna inte kunnat så, och samtidigt har matpriserna stigit kraftigt. FN uppskattar att 400 000 barn är undernärda.

Samtidigt finns positiva trender. De humanitära behoven i Colombia har minskat efter att förra året ha varit med på listan över de svåraste kriserna. Under 2017 behöver Colombia endast ett mindre stöd. Rwanda, Elfenbenskusten och Angola är andra exempel på länder som tidigare haft stora behov men som nu är några av Afrikas snabbast växande ekonomier.

Sverige är 7:e största givaren av alla länder som ger mest humanitärt bistånd (volym) efter USA, Tyskland, Storbritannien, Japan, Norge och Förenade Arabemiraten.