Insynen i skolornas intäkter och kostnader ska öka, föreslår regeringen.

Regeringen vill åstadkomma en bättre insyn i skolväsendet. Därför bedömer regeringen att alla kommuner och enskilda huvudmän ska redovisa ekonomisk information på skolenhetsnivå. Skolverket ska därefter publicera informationen på ett jämförbart sätt.

Regeringen föreslår att bidrag till fristående förskolor, skolor och fritidshem ska bestå av ett grundbelopp, strukturbelopp och i förekommande fall ett tilläggsbelopp. Ersättningen för resurser som fördelas med hänsyn till elevers behov ska särredovisas i strukturbeloppet, som är nytt.

– Den här lagstiftningen ger kommuner större möjligheter att träffsäkert rikta mer resurser till de skolor som behöver det mest. Genom strukturbelopp kan kommunen vikta pengar till skolan utifrån elevernas behov. Det innebär mer tid för lärarna på skolor där eleverna inte har lika mycket med sig hemifrån. När kommuner riktar resurser på det sättet ska man inte behöva ge skattepengar till exempel till friskolor som inte velat ta ett lika stort ansvar för elever från mer studieovana hem eller nyanlända, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Regeringen föreslår också att ett godkännande som enskild huvudman ska återkallas om det inte utnyttjas inom två år. Det ska också återkallas om huvudmannen själv begär det.

– Tidigare har tillståndet för att öppna en fristående skola inte haft någon bortre tidsgräns. Det har medfört stora planeringssvårigheter med vilande tillstånd som inte utnyttjats. Nu kommer tillståndet återtas om det inte utnyttjats inom två år. Det kommer att förbättra planeringen och därmed i slutändan också för eleverna, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström.

Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Bestämmelserna om strukturbelopp föreslås tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2020.