Tillväxten, mätt som bruttonationalprodukten, BNP, steg med otippat höga 1,7 procent under årets andra kvartal jämfört med de första tre månaderna. Det visar Statistiska centralbyråns, SCB, beräkningar av nationalräkenskaperna. Det är främst investeringar och hushållens konsumtion som driver på den just nu urstarka ekonomin i Sverige.

Jämfört med andra kvartalet förra året blev BNP-uppgången fyra procent under kvartal två i år. Det är betydligt större ökning än i de prognoser som gjort av olika experter på området. Där låg det förväntade genomsnittet på tre procent. Och kvartalsnoteringen om 1,7 procents uppgång sedan första kvartalet överträffade prognossnittet 1,1 procent.

Samtidigt som hushållens konsumtionsutgifter steg med 1,1 procent andra kvartalet var de offentliga konsumtionsutgifterna oförändrade jämfört med perioden januari-mars.

Hushållens konsumtion bidrog med 0,5 procent till ”BNP-bomben” (som den kallas i dagens nätupplaga av affärstidningen Dagens Industri). Statens konsumtion minskade med 0,2 procent samtidigt som de kommunernas och regionernas konsumtion steg med 0,1 procent.

En betydande del av tillväxten berodde på kraftigt ökade investeringar. Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 3,8 procent jämfört med första kvartalet. Det var framförallt bostadsinvesteringar men även investeringar i maskiner som bidrog till ökningen. Totalt bidrog fasta bruttoinvesteringar med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten.

Exporten ökade med 0,7 procent jämfört med första kvartalet, vilket höjde BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter. Exporten av varor steg med 0,4 procent. Det var främst insatsvaror som bidrog till uppgången. Exporten av tjänster ökade med 1,4 procent.

Importen ökade med 0,7 procent och höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter. Importen av varor ökade med 0,9 procent där bland annat import av investeringsvaror höjde utvecklingen. Importen av tjänster steg med 0,2 procent. Sammantaget påverkade inte exportnettot BNP-tillväxten.

Produktionen inom näringslivet steg med 2,2 procent jämfört med första kvartalet. De varuproducerande branscherna ökade produktionen med 3,0 procent. De tjänsteproducerande branscherna ökade med 1,7 procent. Det var en bred uppgång där branscher såsom företagstjänster och byggnader och anläggningar bidrog mest till tillväxten.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,6 procent andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,8 procent. I näringslivet steg antalet arbetade timmar med 0,9 procent och inom offentliga myndigheter med 0,4 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,3 procent jämfört med kvartalet innan.