Sista kvartalet i fjol var det femte i rad som den svenska bruttonationalprodukten, BNP steg. Uppgången var bred, men exporten bidrog mest. Sedan fjärde kvartalet 2014 var ökningen 4,5 procent. BNP för helåret 2015 var 4,1 procent högre än år 2014.

Statistiska centralbyrån, SCB, rapporterar vidare att hushållens konsumtionsutgifter var 0,9 procent högre fjärde kvartalet jämfört med tredje kvartalet. Utgifter för transporter och fordon bidrog mest till uppgången. Totalt bidrog hushållens konsumtion med 0,4 procentenheter till den totala tillväxten.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,9 procent jämfört med tredje kvartalet. Den statliga konsumtionen ökade med 0,8 procent och den kommunala konsumtionen ökade med 0,9 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,2 procentenheter till BNP-tillväxten.

Fasta bruttoinvesteringar steg med två procent jämfört med föregående kvartal. Det lyfte den totala BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter. Framförallt var det investeringar i immateriella tillgångar som bidrog till ökningen.

Exporten steg med 2,9 procent totalt, vilket bidrog med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Exporten av varor ökade med 2,5 och exporten av tjänster steg med 3,5 procent.

Importen var 2,0 procent högre under det fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Importen av varor ökade med 1,4 procent. Importen av tjänster ökade med 3,4 procent och påverkades av poster av engångskaraktär som bedöms höja nivån tillfälligt. Den högre importen drog ner BNP-utvecklingen med 0,8 procentenheter. Sammantaget förklaras 0,5 procentenheter av BNP-uppgången av exportnettot.

Produktionen inom näringslivet steg med 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. De varuproducerande branscherna ökade produktionen med 1,6 procent. Produktionen inom tillverkningsindustrin var 1,7 procent högre än kvartalet innan. Bygg- och anläggningsindustrin hade en fortsatt stark tillväxt och ökade med 3,6 procent. I de tjänsteproducerande branscherna ökade produktionen med 1,2 procent. Parti- och detaljhandeln bidrog mest till uppgången. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,8 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade 0,7 procent fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,2 procent. I näringslivet och inom offentliga myndigheter steg antalet arbetade timmar med 0,2 procent vardera. Arbetsproduktiviteten i näringslivet steg med 1,1 procent jämfört med kvartalet innan.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 4,4 procent i löpande priser fjärde kvartalet 2015 jämfört med fjärde kvartalet 2014. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,6 procent.

Hushållssektorns finansiella sparande ökade med fyra miljarder kronor och uppgick till 29 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 0,4 procent.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visade ett underskott på 33,9 miljarder kronor. Det var dock mindre än fjärde kvartalet 2014 som visade ett underskott på 48,8 miljarder kronor. Statens finansiella sparande visade ett underskott med 23,9 miljarder kronor och sociala trygghetsfonder ett underskott med 0,7 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande visade ett underskott med 5,5 miljarder kronor och landstingen visade ett underskott på 3,8 miljarder kronor.