Bruttonationalprodukten, BNP, steg under årets första kvartal med 3,3 procent jämfört med samma period i fjol.  Det senaste året ökade hushållssektorns disponibla inkomster med 6,0 procent.

Sedan sista kvartalet 2017 var BNP-uppgången 0,7 procent meddelar Statistiska centralbyrån, SCB. Det var främst fasta bruttoinvesteringar som bidrog till BNP-lyftet. Hushållens konsumtion ökade med 0,8 procent första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2017. Hushållens konsumtionsutgifter för boende bidrog mest till ökningen. Totalt bidrog hushållens konsumtion med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentlig konsumtion ökade med 0,1 procent jämfört med fjärde kvartalet. Både statens och de kommunala myndigheternas konsumtion ökade med 0,1 procent. Den offentliga konsumtionen hade endast en marginell påverkan på BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna bidrog till BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 2,8 procent jämfört med fjärde kvartalet. Byggnader och anläggningar inklusive bostäder bidrog mest till uppgången. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar till BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter.

Exporten minskade med 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet. Det höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,1 procentenheter. Exporten av tjänster minskade med 0,9 procent. Det var i första hand export av tjänster inom forskning och utveckling som bidrog till nedgången. Exporten av varor ökade med 0,1 procent, där investeringsvaror stod för det största bidraget.

Importen ökade med 1,0 procent. Det höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter. Importen av varor ökade med 1,6 procent. Det var i huvudsak import av investeringsvaror som bidrog till ökningen. Importen av tjänster minskade med 0,6 procent. Sammantaget drog exportnettot ned BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 1,1 procent jämfört med fjärde kvartalet. I de varuproducerande branscherna steg produktionen med 1,1 procent. Främst var det bygg och anläggning som bidrog till uppgången. De tjänsteproducerande branscherna ökade med 1,2 procent. Informations- och kommunikationstjänster stod för det största bidraget.

Produktionen inom de offentliga myndigheterna minskade med 0,5 procent jämfört med det fjärde kvartalet.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,6 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin var i princip oförändrat i jämförelse med föregående kvartal. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,1 procent. Inom de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 0,4 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,0 procent jämfört med föregående kvartal.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 6,0 procent i löpande priser första kvartalet 2018 jämfört med första kvartalet 2017. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 4,2 procent. Hushållssektorns finansiella sparande ökade med 8,3 miljarder kronor och uppgick till 51 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 6,7 procent. Sparkvoten, inklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 12,7 procent.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visade ett överskott på 1,4 miljarder kronor. Det var en försämring med 12,4 miljarder kronor jämfört med första kvartalet 2017. Statens finansiella sparande visade ett underskott med 4,2 miljarder kronor och sociala trygghetsfonder ett underskott med 0,8 miljarder kronor. Kommunernas finansiella sparande visade ett överskott med 6,3 miljarder kronor och landstingen visade ett överskott på 0,1 miljarder kronor.