Statsvetare vid Lunds universitet har undersökt svenskt valfusk och dess bakomliggande orsaker – från 1719 till början av 1900-talet. Slutsatsen är att byråkrater och politiska partier har störst möjligheter att påverka fusket.

– Trots att vi ondgör oss över valfusk i mindre utvecklade länder vet vi egentligen väldigt lite om hur utvecklingen har sett ut hos oss själva och varför vi lyckats med att ha fria och rättvisa val. Min studie handlar om att bättre förstå vår egen utveckling, säger professorn i statsvetenskap Jan Teorell.

Fokus för studien är åren mellan 1719, vid inträdet av frihetstiden då det kungliga enväldet tillfälligt avskaffades, och 1908, då det sista valet hölls innan proportionella val infördes i Sverige. Under den här perioden genomfördes sammanlagt 54 val till riksdagen. Alla följdes av ett större eller mindre antal framställningar från medborgare som hävdat att valen inte gått rätt till.

Statsvetenskaplig forskning brukar peka på fyra viktiga faktorer som förebygger valfusk:

Hemliga val

Valsystemet. (Vid proportionella val är risken för valfusk mindre än vid majoritetsval i enmansvalkretsar.)

Ekonomiskt välstånd. (Det är enklare att muta fattiga människor än rika.)

Jordreformer. (Maktkoncentration till ett fåtal jordägare anses bädda för korruption.)

Ingen av de faktorerna passar in på den svenska utvecklingen, enligt Jan Teorell. Istället är det professionaliseringen av byråkratin och makten hos de politiska partierna som påverkat valfusket. Fast på helt olika sätt. Professionella byråkrater, tillsatta på meriter och inte på politiska grunder, motverkar valfusk. Starka politiska partier påverkar valen i rakt motsatt riktning.

– När partier konkurrerar om makten står mer på spel, både för att partierna är bättre på att organisera olika intressen från olika landsändar, och för att valstriden blir mer ideologisk, säger Jan Teorell.

Valfusket kulminerade mot slutet av frihetstiden, i valet 1771. Då hade de politiska partierna – Hattar och Mössor – vuxit sig starka medan byråkratin ännu inte hade professionaliserats.

Nästa pik i anmälningarna om valfusk kan ses åren runt införandet av tvåkammarriksdagen, 1866. Även då var de politiska partierna starka, men till skillnad från 1771 hade den svenska byråkratin nu professionaliserats.

– Anmälningarna om valfusk var då av en helt annan karaktär än 1771. Den här gången handlade det snarare om missförstånd och otydligheter om hur ett val bör förrättas än om medveten korruption för köpa sig makt.

Hur stor roll spelar politiska partier i demokratin?

– Partier är självfallet en viktig del av demokratin. Utan dessa kan inte demokratin fungera. Men resultatet sätter fingret på hur viktig det är att göra byråkratiska reformer i utvecklingsländer om man vill komma åt problemet med valfusk.