4,8 miljoner hushåll får en krisbroschyr i brevlådan närmaste tiden. Men nära sju av tio svenskar har inte förberett sig på en samhällskris, enligt en undersökning gjord av Försäkringsbolaget If.

Under MSB:s Krisberedskapsvecka (28 maj – 3 juni) delas broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”. Den går igenom hur Sveriges invånare kan och bör förbereda sig om det blir problem med försörjning av mat, vatten, värme och kommunikation.

Försäkringsbolaget If har inför beredskapsveckan gjort en undersökning av hur förberedda svenskarna är. 11 procent uppger att de är helt förberedda för ett större avbrott i samhällsfunktionerna genom att spara eller samla vatten, konserver eller annan utrustning som kan behövas vid exempelvis strömavbrott, vattenbrist eller avstängda vägar. 21 procent har börjat förbereda sig, men 68 procent är inte förberedda alls.

- Det är en väldigt hög andel som inte förberett sig alls. Det är oroande. Vårt vardagsliv idag är mycket mer beroende av samhällsfunktioner än förr. Digitaliseringen gör också att en störning i ett viktigt IT-system kan få stora konsekvenser., säger Lars Silfverswärd, ansvarig för skadeförebyggande verksamhet på If.

Kvinnor är generellt sämre förberedda än män, och yngre är sämre förberedda än äldre, visar Ifs undersökning.

- Det är var och ens ansvar att se till att man själv och ens familj kan klara mat, vatten och värme i minst tre dygn, säger Lars Silfverswärd.

Det finns stora skillnader mellan länen för hur hög medvetenheten är. I Uppsala och Gävleborgs län är man sämst förberedd för kris. I Jämtland, Västernorrland och Örebro län är flest invånare helt förberedda.

Boende på landsbygd är bättre förberedda (18 procent uppger att de är helt förberedda medan 57 procent inte har förberett sig alls) jämfört med boende i storstäder (69 procent har inte förberett sig alls) och i mindre städer (75 procent har inte förberett sig alls).

- Förmodligen är det så att landsbygdsboende redan är vana att vara självgående i en högre grad eftersom man kanske bor längre bort från affärer och annan samhällsservice. I större städer är man van vid service dygnet runt, säger Lars Silfverswärd.

Boende i lägenhet är mindre förberedda än de i hus, endast åtta procent av de i lägenhet uppger att de är helt förberedda för en kris. 72 procent har inte förberett sig alls.

Allra bäst förberedda är de som bor i ett fritidshus för åretruntboende, 21 procent är helt redo, och 12 har börjat förbereda sig. En äldre man i en småstad med ett fritidshus för åretruntboende – han är bäst förberedd om en större kris med strömavbrott, vattenbrist eller avstängda vägar skulle inträffa.