Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv. Men hälsoskillnaderna mellan personer som har hög respektive låg utbildningsnivå fortsätter att vara stora i Sverige, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Personer med låg utbildning lever kortare liv.

Dödligheten minskar i både hjärt-kärlsjukdom och de fyra vanligaste formerna av cancer, med undantag för lungcancer bland kvinnor, enligt rapporten.

Samtidigt finns det tecken på att den psykiska ohälsan ökar, i synnerhet bland unga och bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.

– För fysisk hälsa ser vi att flera riskfaktorer ökar, som övervikt och fetma, och allt fler uppger att de har högt blodtryck, säger Fatima Azerkan, utredare på Folkhälsomyndigheten som har lett arbetet med rapporten.

Drygt hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har nu övervikt eller fetma.

Tydliga skillnader i hälsa ses mellan olika grupper i befolkningen, främst mellan personer med olika utbildningsnivå. Ohälsan – både fysisk och psykisk ohälsa – är nästan genomgående större, och medellivslängden kortare, bland personer som saknar gymnasial utbildning jämfört med personer som har en utbildning på eftergymnasial nivå.

– En god och jämlik hälsa är en grundförutsättning för samhällets utveckling. Vår rapport visar att det behövs fortsatt kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige och arbetet måste bli en viktig del i all samhällsplanering, säger Johan Carlson generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.
Det är positivt för folkhälsan att andelen personer som riskkonsumerar alkohol (17 procent) och röker tobak dagligen (9 procent) minskar i befolkningen 16–84 år.

Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Mot den bakgrunden är det oroande att andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasiet bara var 87 procent 2016, och att endast 69 procent av gymnasieeleverna tar examen inom 4 år.