Minst 20 procent fler flyktingar i arbete efter tre månader. Det är prognosen efter att ett datorprogram börjat användas för att matcha flyktingar till nya hemorter i USA. Nu hoppas professor Tommy Andersson, från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att programvaran Annie MOORE kan användas i Sverige.

Flyktingar ska bo där de har störst chans att få jobb och bli självförsörjande. Det var ett av budskapen när Mottagandeutredningen la fram sitt förslag till ny samordning av det svenska flyktingmottagandet tidigare i år.
– Nu finns det en sofistikerad modell för att matcha flyktingar och deras olika förutsättningar, med den kommun som passar dem bäst, både utifrån arbetstillfällen, boende, skolplatser och sjukvård, säger professor Tommy Andersson, nationalekonom från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Tommy Andersson har tidigare bidragit till att utveckla revolutionerande system för njurtransplantationer i Skandinavien. Han är också aktiv i debatten inom skolval och argumenterar för att låta smarta algoritmer säkerställa att urvalet blir effektivt och rättssäkert.

– Jag har pratat med folk på Regeringskansliet och Migrationsverket om algoritmisk matchning tidigare och nu är det dags att de lyssnar. Vi ger gärna bort programmet gratis till organisationer runt om i världen. Sverige och Migrationsverket är välkomna att vara med.

Tommy Andersson och kollegan Alessandro Martinello från Lunds universitet arbetar i projektet tillsammans med forskare från University of Oxford och Worcester Polytechnic Institute. De har hjälpt den ideella organisationen HIAS i USA att placera ut flyktingar i de mest optimalt lämpliga delstaterna i landet.

Målet är att minska den ofta stressade, manuella handläggningen och samtidigt ta reda på om matchningsförslagen som den egenutvecklade programvaran Annie MOORE ger, också kan öka flyktingarnas chanser till en lyckad etablering på arbetsmarknaden.

– Vi gav programmet till HIAS i maj och sedan dess har de kört skarpt med matchningen. Handläggarna rapporterar att de sparar tid på att slippa hantera enklare fall manuellt, och att de i stället kan koncentrera sig på mer komplicerade ärenden. Vi räknar med att datorns matchning kommer att göra att minst 20 procent fler av flyktingarna har ett jobb efter tre månader.

Forskarnas beräkningar grundar sig på data från 2010–2016, som används för att träna programmet att göra en förutsägelse för 2017. HIAS är årligen ansvariga för 4–5 procent av alla flyktingar som kommer till USA. Förra året innebar det strax över 2 000 personer. Av dessa saknade 496 personer anhöriga i USA och placerades därför av HIAS. 167 av de placerade fick någon form av anställning. Men om Annie MOORE hade använts, skulle minst 200 stycken ha hittat jobb. Potential finns alltså att öka anställningsgraden med 20 procent, eller ända upp till 37 procent, beroende på vilka krav som ställs.

– I USA hanterar organisationerna tusentals fall varje vecka, vilket gör att handläggarna saknar tid att tänka på var och varför de placerar en flyktingfamilj. I samråd med HIAS valde vi att optimera programmet för jobb, eftersom att det har en enorm betydelse för integration. De som redan har familj i USA, hamnar automatiskt på samma ställe som dem. Men de som helt saknar nätverk vill vi placera där det är mest troligt att de får jobb. En träarbetare från Syrien ska inte hamna i öknen i söder, utan längre norrut. Handläggarna kan dessutom fortfarande självklart kan gå in och ändra placeringen om de inte instämmer i programmets rekommendationer.

Tommy Andersson förklarar att utfallet för den skarpa användningen av Annie inte kan utvärderas ännu eftersom forskarna har för lite data – bara en tremånadersperiod – och dessutom från den period då USA tog emot lägst antal flyktingar på många år. Uppföljning kan först göras när de har tillräckligt många observationer att gå på.

– Jag vill gärna få till en debatt om det här. Finns det någon modig person som vågar säga att ”nu kör vi”? Det finns så mycket att vinna, även om det mot förmodan inte skulle leda till jobb. Man frigör till exempel viktiga mänskliga resurser hos handläggarna. Nu vet vi att programvaran klarar av att göra matchningen i USA. Varför inte i Sverige? I Sverige har mycket av diskussionen handlat om hur många vi ska ta emot, inte var de ska bo och varför. Det här borde vara det naturliga andra steget i det samtalet.

 
Fakta: Annie MOORE

Året var 1892 och den irländska tonåringen Annie Moore blev den första invandraren att registreras vid den nyöppnade migrationsstationen på Ellis Island i New York. Nu har Annie fått ge namn till den nya programvaran för omplaceringar av asylsökande flyktingar från ett ankomstland till ett nytt värdland. Programmet Annie MOORE står för Matching and Outcome Optimization for Refugee Empowerment. Annie är användarvänligt, webbaserat och innehåller “alla fina tekniker du kan tänka dig”, enligt professor Tommy Andersson, som maskininlärning och olika matematiska optimeringstekniker.

Fakta: HIAS och amerikansk mottagandeorganisation för flyktingar

Den ideella frivilligorganisationen Hebrew Immigrant Aid Society (HIAS) grundades runt förra sekelskiftet. Den är en av totalt nio liknande organisationer som delegerats ansvar för omplaceringen av asylsökande flyktingar i USA. Tillsammans gör organisationerna mycket av det arbete som Migrationsverket gör i Sverige. Varje vecka träffas representanter från organisationerna och bestämmer vem som ska ta hand om vilka flyktingärenden. HIAS har sedan 2017 jobbat tillsammans med det internationella forskarteamet för att bygga matchningsprogrammet Annie MOORE.