Stödet för riksdagspartierna varierar i riksdags- och kommunval. I de återkommande väljarundersökningarna har röstdelningen ökat och uppgick till 33 procent i 2014 års val.

I Sverige är det en gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunval men ofta dominerar den nationella politiken i mediernas bevakning och den politiska debatten. När de lokala och regionala frågorna inte syns på samma sätt kan det leda det till att människor röstar på samma parti i samtliga val, utan att värdera hur partiet lokalt och regionalt fullgjort uppdraget eller kan förväntas fullgöra det framöver.

Valforskningen har inte något tvärsäkert svar på om människor gör medvetna ställningstaganden när de röstar i de lokala valen. Det finns dock starka indikationer på att en stor grupp väljare baserar sina ställningstaganden på lokala och regionala förhållanden när de ska rösta i de kommunala valen.

Det kanske tydligaste tecknet på detta ligger i den ökande röstdelningen, det vill säga att fler röstar på olika partier i de olika valen. Enligt de återkommande väljarundersökningarna har röstdelningen ökat kontinuerligt och uppgick till 33 procent i 2014 års val.

Det behöver dock inte innebära självständiga ställningstaganden i kommunvalen. En annan tänkbar orsak är att man röstar ”annorlunda” i riksdagsvalet – till exempel för att ett parti ska klara riksdagsspärren. Flera tecken tyder dock på att det är åsikter om den politik som förs i den egna kommunen som leder till röstdelning.