Se först till att de statliga jobb som fortfarande finns på landsorten blir kvar, gör sedan som Danmark, flytta ut fler statliga verksamheter från huvudstaden. Den maningen kommer från den parlamentariska landsbygdskommittén med företrädare från alla åtta riksdagspartierna. De står eniga bakom det nu till regeringen överlämnade delbetänkandet.

En decentraliserad förvaltning är grunden för ett Sverige som håller ihop, framhåller kommittén och manar regeringen att i ett första steg säkerställa att de statliga jobb som i dag finns blir kvar och att man i nästa steg omlokaliserar hela myndigheter och vissa funktioner till landsbygderna.

Parlamentariska landsbygdskommittén har i uppdrag att lämna förslag till en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Att ge förutsättningar för att hela Sverige kan leva är avgörande, inte bara för landsbygderna utan också för städerna. Urbaniseringen hotar, om den fortsätter, långsiktig tillväxt och utveckling. På våra landsbygder finns en stor del av vår exportindustri, här finns jord, skog, malm, basindustri och besöksnäring. Med en fortsatt urbanisering minskar möjligheten till kompetensförsörjning för dessa näringar, och stora delar av landsbygderna riskerar att hamna i en negativ spiral.

För att bromsa denna negativa utveckling kan Danmark tjäna som en förebild. Där har regeringen nyligen tagit beslut om att flytta 3.900 statliga jobb från Köpenhamnsregionen till cirka 40 orter runtom i hela landet.

Trots politiska uttalanden och viljeyttringar från regeringar av olika kulörer har landsbygderna fortsatt att marginaliseras. Landsbygdernas möjligheter och utmaningar har inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. De har snarare kommit alltmer i skymundan. Landsbygdsutveckling har ofta setts som stödåtgärder i form av avgränsade insatser inom landsbygds- och regionalpolitiken i stället för politik för långsiktig tillväxt och utveckling.

Sverige har alltför länge saknat ett helhetsperspektiv på landsbygdernas möjligheter och utmaningar. Det har varit dåligt för landsbygderna men också för vårt land. Vi menar därför att det är hög tid för en ny sammanhållen politik som bättre tar till vara på och realiserar landsbygdernas många möjligheter till utveckling och tillväxt.

I delbetänkandet gör landsbygdskommittén därför fyra ställningstaganden:

1. Sverige behöver en mer sammanhållen och aktiv politik för landsbygderna än den som har förts under 2000-talet. Staten behöver bli bättre på att möta landsbygdernas behov och möjligheter. De vackra orden om att hela Sverige ska leva och att vi ska ha tillväxt och utveckling i hela landet måste bli verklighet även i Sveriges landsbygder. Vi menar att tidigare regeringar, oavsett politisk färg, har låtit bli att omsätta dessa ambitioner i tydlig myndighetsstyrning. Här måste det till en förändring om vi ska ha levande landsbygder i framtiden. Därför behöver regeringen, tillsammans med riksdagen, formulera långsiktiga politiska mål för utvecklingen i Sveriges landsbygder.

2. Företag och hushåll i hela Sverige måste kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Tillgången till bra mobiltäckning och bredband är avgörande för att man ska kunna leva och driva företag i hela landet. Just nu pågår en kraftfull utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Målsättningen om att 90 procent av landet ska ha tillgång till digital infrastruktur 2020 är bra men det är nu dags att gå vidare. Det är särskilt viktigt eftersom vi ser en tendens med ökade klyftor mellan städerna och landsbygderna. Vi uppmanar därför regeringen att så snart som möjligt formulera ett mål om att hela befolkningen ska ha tillgång till digital infrastruktur med hög överföringskapacitet senast 2025.

3. Sverige behöver skapa bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning i hela landet. Detta för att säkra tillgång till kompetent arbetskraft och motverka fortsatt utflyttning från landsbygderna. De kvinnor och män som vill bo kvar i våra landsbygder ska ha en möjlighet att skaffa sig en högre utbildning utan att flytta. Vi menar att sådana möjligheter till högre utbildning bör utvecklas ytterligare genom att universitet och högskolor får ett förtydligat uppdrag att tillhandahålla mer flexibla utbildningslösningar och samverka med lokala och regionala aktörer. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv.

4. Under vårt arbete har vi sett att staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna. Studier visar också att staten drar sig tillbaka snabbare än vad befolkningen och näringslivet gör. Den utvecklingen måste få ett stopp. Vi anser att staten har mycket att tjäna på en god närvaro i hela landet. Fler myndigheter lokaliserade utanför storstäderna skulle sänka kostnaderna eftersom hyrorna är lägre utanför storstäderna. Att staten är närvarande i hela landet ökar också förutsättningarna för kompetensförsörjning och rörlighet på arbetsmarknader runt om i landet.

En decentraliserad förvaltning med kunskap om regionala och lokala förhållanden är grunden för ett Sverige som håller ihop. Regeringen behöver dock agera omgående i denna fråga. I ett första steg behöver man säkerställa att de statliga jobb som i dag finns i landsbygderna får finnas kvar.

Att omlokalisera såväl hela myndigheter som vissa funktioner från Stockholm till landsbygderna skulle minska avståndet mellan förvaltningen och medborgarna, säkra kvalificerade arbetstillfällen för både kvinnor och män och bidra till hållbar utveckling och tillväxt i hela landet.

Parlamentariska landsbygdskommittén, som nu arbetar vidare för att leverera ett slutbetänkande 31 januari 2017, leds av Kalmars kommunalråd Johan Persson (S). Övriga ledamöter är  Ulf Berg (M), Emma Carlsson Löfdahl (L), Åsa Coenraads (M), Anders Forsberg (SD), Monica Haider (S), Mattias Jonsson (S), Kew Nordqvist (MP), Irene Oskarsson (KD), Håkan Svenneling (V), Anna-Caren Sätherberg (S) och Kristina Yngwe (C ).