Regeringen lägger mer pengar i vårbudgeten på att främja svensk export, främst med sikte på Indonesien, Kina och Indien – men även för att få en större del av FN:s omfattande upphandling.

Det avslöjade statsminister Stefan Löfven och näringsminister Mikael Damberg på en pressträff på måndagen. Det här innebär påslag utöver det som riksdagen beslutade för statsbudgeten 2015. I den var regeringen och alliansen överens om hur mycket som skulle satsas på att främja exporten.

Förslagen omfattar satsningar på 226 miljoner kronor redan 2015 och därefter minst 315 miljoner kronor årligen 2016-2019.

Exportpengarna ska ses som ytterligare ett tillskott i regeringens jobbstrategi där målet är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU senast 2020.

Regeringen konstaterar att Sverige är ett exportberoende land och att företagens globala konkurrenskraft är helt avgörande för ekonomi och tillväxt. Att fler företag exporterar och hittar nya marknader är av stor vikt. Nya innovationer och förmågan att kommersialisera och sälja dessa på en global marknad blir allt viktigare i den ökande internationella konkurrensen.

Statsminister Stefan Löfven framhöll på måndagens pressträff att svensk export måste bli ännu bättre där den globala tillväxten är som störst och han pekade ut Asien som framtidens viktigaste marknad där hälften av världens BNP kommer att finnas om några år.

En väl fungerande kapitalförsörjning är en viktig del av ett företagsklimat som understödjer innovation och tillväxt. Ett särskilt problem för nya och växande företag är brist på privat kapital, särskilt i tidiga skeden. I vårändringsbudgeten föreslår därför regeringen en satsning för 2015 på 71 miljoner kronor för att stärka kapitaltillgången för dessa företag.

Satsningen sker genom en förstärkning av Almi Företagspartners verksamhet som riktar sig till finansiering av företag i tidiga skeden, den så kallade såddfinansieringen. Anslagsökningen inkluderar 20 miljoner kronor till Almis rådgivning till företagare med utländsk bakgrund, IFS-rådgivningen. Satsningen på finansiering för nya och växande företag byggs ut och beräknas 2018-2019 uppgå till 110 miljoner kronor per år.

Regeringen vill verka för en mer sammanhållen och långsiktig politik inom kapitalförsörjningsområdet. Därför tillsatte regeringen i mars 2015 en snabbutredning som behandlar statens finansieringsinsatser, inklusive lånegarantier och inkubatorer, riktade till små och medelstora företag. Syftet är att tydliggöra och förenkla dagens system för statliga finansieringsinsatser och säkerställa en marknadskompletterande roll, särskilt i tidiga skeden. Utredningen ska leverera sitt betänkande i juni 2015.

För att stärka det svenska innovationssystemet krävs ett helhetsperspektiv och ett väl utvecklat samarbete mellan politik, näringsliv, den offentliga sektorn, fackliga organisationer och intresseorganisationer. Regeringen har därför inrättat ett nationellt innovationsråd under ledning av statsministern. I vårändringsbudgeten för 2015 föreslår regeringen att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser.

Regeringen avser därutöver att under mandatperioden ta fram särskilda samverkansprogram inom, till en början, life science. Sektorn life science präglas av relativt stort kapitalbehov och långa ledtider. Ytterligare områden kommer att tillkomma. Redan i vårpropositionen aviseras 100 miljoner kronor per år för åren 2016-2019.

Regeringen anser att Sverige behöver en långsiktig strategi för ökad export. I samverkan med näringslivet arbetar regeringen med att ta fram en ny svensk exportstrategi, som kommer att presenteras senare i år. I vårändringsbudgeten föreslår regeringen att 75 miljoner kronor satsas på en exportoffensiv under 2015. För 2016-2019 beräknas satsningen uppgå till 105 miljoner kronor per år.

Regeringen föreslår också en förstärkning av Visit Sweden AB i syfte att stärka svensk besöksnäring. Insatserna ska genom marknadsföring av Sverige som resmål, bidra till en långsiktigt hållbar svensk turistnäring i alla delar av landet.

På måndagens pressträff påpekade näringsminister Mikael Damberg att Sverige, som ju avsätter mycket pengar i FN-bistånd, har en ytterst blygsam andel av den upphandling som genomförs av Förenta Nationerna, bara 0,18 procent. Där ska Sverige bli vassare och ta hem fler FN-uppdrag.