Erfarenheterna från friåret i Sverige och från Finland visar att det finns risker med ledighet från arbetet utan krav på innehåll. Men regeringen anser att utveckling under hela arbetslivet också är avgörande för Sveriges framtida omställningsförmåga och konkurrenskraft. Utredningen som lämnats till regeringen har en helt ny modell för hur utvecklingsledighet införs.

Syftet med utvecklingsledigheten är att bidra till arbetstagares behov av att uppdatera sin kompetens eller att utveckla ny kompetens för att ställa om i tid. Utvecklingsledigheten ska användas till att stärka individen på arbetsmarknaden genom aktiv ledighet med ett innehåll som utgår från det individuella behovet av kompetensutveckling, till exempel utbildning, validering, arbetspraktik, prova annat arbete eller uppdrag eller starta företag.

Utvecklingsledigheten bygger på en överenskommelse med arbetsgivaren och på att en vikarie anställs på den utvecklingsledigas sysselsättningsgrad. Utvecklingsledigheten tas ut under 3 till 12 månader på heltid från den aktuella anställningen och den utvecklingslediga får en ersättning motsvarande vad hen skulle ha fått i arbetslöshetsersättning.

Utöver utvecklingsledigheten föreslår utredningen att rätten att vara ledig på heltid för att bedriva näringsverksamhet utökas med en rätt till ledighet på deltid. Utredningen föreslår även att det införs en bestämmelse om att arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om möjligheten att begära partiell ledighet, samt att arbetstagaren vid avslag på en sådan begäran ska ha rätt att få ett skriftligt motiverat svar.

Men alla är inte nöjda med utredningen:

- Vi beklagar att utredaren valt en så oflexibel lösning som bara medger ledighet på heltid. När vi har undersökt i vilken form TCO-förbundens medlemmar vill ha kompetensutveckling är det fler som vill kombinera arbete och studier på deltid än vad som vill studera på heltid, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef, TCO.

- Vad som behövs är i stället kursutbud och studiefinansiering som gör det praktiskt möjligt att läsa på deltid, distans eller i kortare heltidsmoduler inom högskolan och yrkeshögskolan, säger Samuel Engblom.

Sacos tycker det är viktigt med goda möjligheter till kompetensutveckling och vidareutbildning. Men det behöver göras på ett sätt som gör det privatekonomiskt gångbart för så många som möjligt att ta del av det.

Sacos argument mot förslaget om Utvecklingsledighet som utredningen presenterat är bland annat:

Förslaget är krångligt för individen. Det är svårt att se hur de olika kraven i utvecklingsledigheten hänger ihop. Exempelvis är ett av kraven att en vikarie ska anställas för att en ledighet ska bli aktuell, vilket är svårt, inte minst för akademikeryrken där det inte sällan råder brist på arbetskraft.

Innehållet i ledigheten. Då förslaget om utvecklingsledighet vilar på en frivillig överenskommelse innebär det att arbetsgivaren indirekt kan styra över innehållet. Det är viktigt att individens och samhällets behov beaktas och att det inte påverkar arbetsgivarens incitament för att ta ansvar för kompetensutveckling av sina anställda.

Det måste vara möjligt att finansiera sina studier. En låg ersättning innebär lägre incitament för de med höga levnadsomkostnader att utnyttja ledigheten. Särskilt svårt kan det vara för personer som har ett försörjningsansvar.
Förslaget om utvecklingsvecklingsledighet som har presenterats är ett steg mot bättre matchning på arbetsmarknaden. Men det krävs en högre ersättning än den som nu föreslås om utvecklingsledigheten ska kunna bli verklighet för många, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR.