Högkonjunkturen fortsätter även nästa år tack vare draghjälp från omvärlden. Men en viss avmattning är ändå att räkna med på grund av att investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Det framgår av Konjunkturinstitutets nya prognos, som bedömer att Riksbanken börjar höja styrräntan från februari 2019. Dock består minusräntan till i slutet av 2022.

Högkonjunkturen i den svenska ekonomin når sin topp i år och nästa år bromsar BNP-tillväxten in. Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger på historiskt hög nivå. Även investeringarna i bostäder ligger på en hög nivå som andel av BNP.

En stark arbetsmarknad gynnar också hushållen som kan räkna med att löneökningarna tar något mer fart framöver. Nästa år mattas högkonjunkturen av något när investeringstillväxten i både industri och bostäder minskar markant. Draghjälp från omvärlden bidrar dock till att tillväxttappet begränsas.

Trots att svensk export utvecklades svagt det första halvåret i år, ger företagens svar i Konjunkturbarometern bilden av optimism inom svensk exportnäring. Tillsammans med tillgänglig månadsstatistik gör det att exporten bedöms öka snabbare det andra halvåret i år.

Även i euroområdet som helhet ligger förtroendeindikatorer, liknande Konjunkturbarometern, betydligt högre än normalt. ECB:s fortsatta lågräntepolitik och en något expansiv finanspolitik är faktorer som kan ses som bidragande till optimismen. Andra goda nyheter för svensk exportindustri är den starka investeringskonjunkturen i både USA och euroområdet.

Sysselsättningstillväxten växlade ned något andra kvartalet i år och en fortsatt lägre sysselsättningstillväxt innebär att arbetslösheten bottnar strax över 6 procent nästa år. Det tyder på stora matchningsproblem på arbetsmarknaden.

Trots den starka konjunkturen är arbetslösheten fortsatt mycket hög bland utrikes födda. Det höga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och den fortsatt stora bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens medför att löneökningstakten fortsätter att öka framöver, vilket bidrar till att kostnadstrycket i företagen stiger något.

För att förhindra att KPIF-inflationen stiger för mycket framöver bedöms Riksbanken inleda en serie av styrräntehöjningar i februari nästa år. Räntehöjningarna fortsätter sedan mycket gradvis och den inflationsjusterade reporäntan förblir negativ ända till senare delen av 2022. Konjunkturinstitutets prognos baseras på antagandet att finanspolitiken i stora drag ges en neutral inriktning nästa år. Budgetutrymmet för nästa mandatperiod bedöms uppgå till ca 120 miljarder kronor.

Det finns också risker för prognosen, exempelvis en eskalerande spiral inom världshandeln med nya handelshinder och motåtgärder vilket skulle vara negativt för svensk ekonomi. I Europa har vi oron kring hur Italiens offentliga finanser kommer att utvecklas.

En annan risk, framhåller Konjunkturinstitutet, är en brexit där Storbritannien, en viktig handelspartner för Sverige, helt lämnar tullunionen och den inre marknaden utan ett nytt avtal. Det skulle få betydande effekter på svensk ekonomi, som kan förstärkas av eventuella följdeffekter från turbulens på de finansiella marknaderna.