Två kronor i höjd kommunalskatt är vad som skulle behövas om kommunerna ska kunna klara att gå med en procent i överskott fram till 2019. Den dystra bedömningen levererar Sveriges kommuner och landsting, SKL, i senaste Ekonomirapporten. De tillskjutna årliga tio miljarderna från staten gör gott, men räcker inte.

Den negativa bedömning av kommunsektorns ekonomi som SKL gav i oktober 2015 kvarstår. Tack vare regeringens extra tillskott på tio miljarder så kan skattehöjningarna minskas marginellt.

– Just nu ser det hyggligt ut och de extra 10 miljarderna som kommunsektorn fick 2015 är ett välkommet tillskott liksom de aviserade tio miljarderna för 2017. Men för att klara ett resultat på en procent fram till 2019 skulle kommunalskatten behöva höjas jämfört med idag med närmare två kronor, säger Bettina Kashefi, chefekonom på SKL.

Den bedömning SKL presenterar i dag visar att skatteunderlaget växer snabbt under 2016 och 2017 men långsammare därefter. Kostnaden för demografin ökar snabbare än skatteunderlaget 2018 och 2019.

Inom kommunerna beräknas rekordstora kostnadsökningar på cirka nio procent, bland annat som en följd av asyl- och flyktinginvandringen.

Landstingen och regionerna har stora investeringsbehov och trots de effektiviseringar som görs beräknas kostnadsökningen bli cirka fem procent.

– Den ”puckel” av kostnader som staten har nu för flyktingmottagandet kommer, i takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd, att överföras på kommuner och landsting. Det behövs skolor och bostäder, inte bara för nyanlända, och verksamheter som Komvux, socialtjänst, vård och tandvård behöver förstärkas. Det är en stor utmaning eftersom det redan i dag är brist inom vissa personalkategorier såsom lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor, säger SKL-ordföranden Lena Micko och fortsätter:

– Vi konstaterar att det behövs mer av generella och värdesäkrade statsbidrag för att kommuner och landsting ska klara de utmaningar de står inför.