Medborgarna har blivit mer otrygga de senaste åtta åren. Det visar forskning från Ersta Sköndal Bräcke högskola finansierad av Länsförsäkringars Forskningsfond.

– Arbetslöshet, låg utbildning och inkomst samvarierar med otrygghet och lägre lokalsamhälletillit, konstaterar professor Lars Trägårdh.

Tillitsbarometern, en undersökning av tillståndet gällande tillit, trygghet, social sammanhållning och förtroende på lokal nivå, har jämfört resultaten från 2009 med utfallet 2017. Den visar att andelen otrygga skiljer sig kraftigt mellan olika kommuner men också mellan olika stadsdelar i storstäderna.

Men den gemensamma faktorn är att otryggheten ökar.

I Stockholm är andelen som ”känner sig otrygga att vistas i området när det är mörkt” bara 15 procent på Södermalm, medan siffran för Rågsved är 35 procent. I Malmö finner man å ena sidan Limhamn-Bunkeflo med 15 procent, och i den andra änden Rosengård på 39 procent och Fosie på nära 44 procent.

Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhällekunskap, säger att otryggheten, och tilliten till samhället, följer kurvorna över arbetslöshet, låg utbildning och låg inkomst. Men det finns också andra faktorer.

– Det verkar som om trygghet och lokalsamhälletillit påverkas negativt av ett större flyktingmottagande. Denna tendens stärks av att flera av de kommuner som tagit emot flest flyktingar redan tidigare var mer sårbara på grund av sämre ekonomi och en svagare arbetsmarknad; kommuner som å andra sidan hade många lediga bostäder och därför flera incitament att ta emot större andelar av flyktingar, säger Lars Trägårdh.

Tillitsbarometern genomförs av SCB på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola.