Bidragen till nyanlända påverkar drivkrafterna till arbete, framför allt för utrikes födda kvinnor, enligt en ny rapport från ESO.

- Det är ett komplext samspel mellan inkomst, skatt, transfereringar och barnomsorgsavgift som avgör hur väl arbete lönar sig, säger Eva Löfbom, författare till rapporten.

Sverige har en aktiv politik för mottagande och arbetsmarknadsetablering av nyanlända flyktingar. Etableringsersättningen – som är individuell – ska ge den nyanlände ekonomiska drivkrafter att delta i etableringsinsatser.

I den nya rapporten till ESO studerar Eva Löfbom det ekonomiska utbytet av att gå från bidrag till arbete samt att gå upp i arbetstid.

En slutsats är att det för sammanboende par med barn som har etableringsersättning lönar sig dåligt för den andra personen i ett hushåll, oftast kvinnan, att börja arbeta. Orsakerna är flera: låg lön, minskade bidrag och ökade kostnader för barnomsorg.

- För sammanboende par med etableringsersättning försvinner etableringstillägget som de får om det finns hemmaboende barn först när den andra partnern börjar arbeta. Det bidrar till att det ekonomiska bortfallet av att börja arbeta blir högt, särskilt för kvinnor. Därför vore det bra om etableringstillägget individualiserades så att drivkrafterna blir lika för kvinnor och män, menar Eva Löfbom.