Nej, den begynnande högkonjunkturen är inte över. Mycket tyder på att avmattningen under första halvåret var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. Det spår  Konjunkturinstitutet, KI, i sin nya prognos, som inte tror på särskilt stora negativa effekter på svensk ekonomi av att Storbritannien folkomröstat sig ur EU.

Svensk ekonomi går in i en högkonjunktur. Investeringarna är på en hög nivå och sysselsättningen har utvecklats starkt med minskad arbetslöshet som följd. Den starka konjunkturutvecklingen har också varit positiv för statens finanser. Men allt tyder nu på att det strukturella underskottet ökar både i år och nästa år, vilket avlägsnar finanspolitiken från överskottsmålet, hävdar KI.

BNP-tillväxten i Sverige mattades av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling 2015. Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP ökar med över tre procent i år. Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten.

Ett bekymmer för den ekonomiska utvecklingen är att många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden bidrar därmed till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år. En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen.

I år och nästa år ökar det strukturella underskottet samtidigt som konjunkturen är stark. Finanspolitiken blir därmed något procyklisk, det vill säga den förstärker konjunktursvängningarna.

Dessutom ligger det strukturella sparandet långt under även det nya överenskomna överskottsmålet på en tredjedels procent av BNP. Sett till konjunkturen och behovet att närma sig överskottsmålet hade det varit mer ändamålsenligt med en stramare finanspolitik. Med dessa utgångspunkter hade det varit lämpligt om nya åtgärder i budgeten för 2017 åtminstone var fullt finansierade. Det hade minskat behovet av åtstramning 2018 och framåt, då konjunkturutvecklingen är mera osäker.

Resultatet av britternas folkomröstning påverkar tillväxten i Storbritannien negativt, medan effekterna på Sverige blir begränsade. Risken finns dock att beslutet att lämna EU bidrar till att förtroendet för hela EU-samarbetet urholkas, något som skulle kunna få betydligt mer allvarliga följdverkningar.