Lägsta pris vid upphandling behöver inte ge en sämre vara visar en ny rapport från Konkurrensverket. Som ifrågasätter myter om den offentliga upphandlingen.

Konkurrensverket har undersökt om kommuner som använt ”lägsta pris” i sina livsmedelsupphandlingar har lägre kvalitet eller lägre kvalitetsambitioner än kommuner som använt tilldelningskriteriet ”ekonomiskt mest fördelaktiga anbud”.

Undersökningen avser tre indikatorer på kvalitet: andelen ekomatinköp i kommunerna, om kommunerna följer upp näringsinnehållet i skolmaten samt om kommunernas upphandlingspolicy innehåller formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor.

Om hypotesen att lägsta prisupphandlingar leder till lägre kvalitet, eller tyder på lägre kvalitetsambitioner hos kommunerna, vore sann, så borde andelen ekomatinköp vara lägre i dessa kommuner, men det är den inte, enligt Konkurrensverket.

Inte heller följer dessa kommuner upp näringsinnehållet i skolmaten i lägre utsträckning, eller har formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor, i lägre utsträckning än kommuner som använt ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.

Resultaten tyder på att det finns anledning att ifrågasätta myter och anekdotiska exempel om den offentliga upphandlingen, anser Konkurrensverket.

– Oavsett vilka krav som ställs är det viktigt att kraven är utformade på ett sådant sätt att de går att följa upp och att de är proportionella, likabehandlande och transparenta. Rätt använt fungerar lägsta pris utmärkt som urvalskriterium, säger Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör.

– Ställs det hårda krav på till exempel kvalitet, och om kraven är uppfyllda i anbuden, då kan lägsta pris som tilldelningskriterium vara ett effektivt och bra sätt att få hög kvalitet till lägsta pris, säger Dan Sjöblom.