Att vistas i dagsljus spelar roll för människors hälsa och välbefinnande. Bland annat påverkas regleringen av dygnsrytm, sömn och vakenhet, humör- och stress, enligt Folkhälsomyndigheten.

- Eftersom vi vistas så mycket inomhus är ljustillgången i bostäder och andra allmänna lokaler såsom skol- och vårdlokaler viktig. Men när städerna förtätas finns det en risk att dagsljuset inomhus minskar, säger enhetschef Agneta Falk Filipsson.

I en ny genomgång har Folkhälsomyndigheten sammanställt aktuell forskning och kunskap kring ljusets betydelse för hälsa och välbefinnande. Resultatet visar bland annat att dagsljus har positiva effekter på sömnens mönster, längd och kvalitet. Under dagtid ger dagsljusexponeringen högre vakenhet, mildrar depressioner och stärker den kognitiva förmågan.

Eftersom elektriskt ljus har sämre ljuskvalitet och är mindre hälsofrämjande kan det i dagsläget inte ersätta dagsljus. Samtidigt är trenden att vi vistas allt mindre utomhus, och därför spelar den omgivande bebyggelsen en roll för människors dagsljusexponering. Det handlar till exempel om faktorer som höjden på omgivande hus och hur nära de står, väderstreck och storlek på fönster.

- Särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i skol- och vårdmiljö. I skolmiljöer verkar högre ljusstyrka och utsikt mot gröna miljöer ge positiva effekter på prestationen, säger Agneta Falk Filipsson.

I Sverige, där årstidsskillnaderna i ljusintag är stora, kan man också se att den mörka årstiden ökar hälsobesvär som är kopplade till reglering av sömn, humör och vakenhet men även andra kroppsliga besvär.

Sammantaget visar forskningen att det finns ett samband mellan ljustillgång och god hälsa: ju mer dagsljus, desto mindre besvär rapporteras. Samtidigt ökar känsligheten för kvällsljus när miljön dagtid är ljusfattig. Särskilt blå våglängder, som är vanligt i bildskärmar och läsplattor, verkar negativt för sömn och dygnsrytm.