Rehabiliteringskoordinatorns insatser och kompetens uppskattas av både patienter och behandlande medarbetare, särskilt av läkarna. Det visar en sammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting SKL.

Rapporten visar att koordinatorns roll och mandat i landstingen under 2016 varierar från att ha en mycket aktiv roll till en mer passiv. Men när rehabiliteringskoordinatorn väl är etablerad på en vårdenhet uppskattas koordinatorns insatser och kompetens av både patienter och behandlande medarbetare, särskilt av läkarna.

– Funktionen för koordinering är fortfarande ett förhållandevis nytt uppdrag och det krävs både ödmjukhet och respekt för att förändringsarbete tar tid. SKL följer och stöttar landstingen i deras arbete så att de ska kunna införa funktionen i alla sina verksamheter, säger Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting.

En studie från Stockholms läns landsting visar att en patient som fått stöd av en koordinator hade färre sjukskrivningsdagar än de som inte fick stöd av en koordinator. De kom snabbare tillbaka i arbete jämfört med en kontrollgrupp. Regeringen utreder nu hur funktionen kan bli permanent i hälso- och sjukvården.

Fakta

Individuellt stöd/coachning. Verka för att stödja kvinnor och män i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i syfte att underlätta för patienten att återgå i arbete eller vara kvar i arbete.

Intern samordning/stöd inom hälso- och sjukvården.

Extern samverkan gentemot andra aktörer. När det är lämpligt och patienten har gett sitt medgivande tas direktkontakter med arbetsgivare/Arbetsförmedlingen för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetsuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering.

Inneha kompetens inom jämställda sjukskrivningar i syfte att göra rätt bedömningar om sjukskrivning, hitta rätt åtgärder samt undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män.