Statens intäkter från miljöskatter ökade med mer än sex miljarder kronor år 2015 jämfört med året innan. Det betydde ett trendbrott. Dittills minskade eller stod miljöskatteintäkterna stilla. Det konstaterar Statistiska centralbyrån, SCB.

89 procent av ökningen kommer från näringslivet och hushållen och består av energiskatter och fordonskatt.

SCB har nu möjlighet att ta fram branschfördelad statistik över miljöskatter som är mer detaljerad än tidigare. Statistiken visar att det under 2015 skedde stora ökningar av statens miljöskatteintäkter.

Det är framför allt intäkterna från energiskatterna på bränsle och el, samt koldioxidskatten och fordonskatten som har ökat. Orsakerna är höjda skattesatser samt minskade skattenedsättningar för jordbruk och industri.

Branschfördelade miljöskatteintäkter går att följa från 2008 med samma beräkningsmetoder. Statistiken visar att fordons- och energiskatter (inklusive koldioxidskatten) vänder upp mellan 2014 och 2015 efter en tidigare nedgång eller stabilitet.

Miljöskatteintäkterna från hushållen har ökat med ungefär 2,6 miljarder kronor mellan 2014 och 2015. Det är framförallt fordonskatten och energiskatten på el (även inräknat avgiften till kärnbränslefonden) som ökat.

Intäkterna från fordonskatten som betalas av näringslivet, hushållen och offentlig sektor ökade med 1,7 miljarder kronor och hushållen stod för 1,4 miljarder kronor av denna ökning. Hushållens andel av fordonskatteintäkterna har ökat sedan 2014.

Från näringslivet är det istället energiskatten på bränsle samt koldioxidskatten som ligger bakom ökningen på nästan 2,9 miljarder kronor i miljöskatteintäkter.

Koldioxidskatteintäkterna från näringslivet, hushåll och offentlig sektor ökade med nästan 1,3 miljarder kronor, och av dessa kom nästan 1,1 miljarder kronor från näringslivet.

Inom näringslivet är det framförallt jordbruk, tillverkningsindustri, energiproduktion och landtransporter som står för en stor andel av den ökade koldioxidskatteintäkten.