Produktionen av enstaka grödor förändrades dramatiskt, visar ny statistik från Jordbruksverket. Samtidigt fortsatte de svenska växthusföretagen att i snabb takt ställa om till förnybara bränslen.

Den svenska produktionen av spenat och dill minskade med 93 respektive 52 procent mellan 2014 och 2017, framför allt som en följd av ändrad efterfrågan från livsmedelsindustrin.

Samtidigt höll en ökad äppelareal uppe äppelproduktionen på en relativt hög nivå under 2017,ett år med ovanligt låg avkastning. Trots sådana påtagliga förändringar fortsätter svenska trädgårdsodlare att producera i ungefär samma omfattning som de gjort i mer än ett decennium tillbaka.

Totalt fanns 1 952 företag med trädgårdsodling i Sverige under 2017, och de sysselsatte strax över 14 800 personer. Medan 1 555 företag odlade på friland på totalt 12 807 hektar, så odlade 744 företag i växthus på en sammanlagd yta om drygt 286 hektar. Odlingsarealerna förblev oförändrade mellan 2014 och 2017, medan antalet företag med trädgårdsodling minskade med knappt 6 procent. Minskningen var mest påtaglig inom växthusodlingen, där antalet företag var 13 procent färre.

Sett till odlad areal är de största trädgårdsgrödorna i den svenska frilandsodlingen jordgubbar, morot, äpple, lök och isbergssallat. Andra grödor, som småbladig sallat och pumpa odlas i mindre omfattning men har ökat kraftigt under senare år.

Växthusytan är i princip jämnt fördelad mellan å ena sidan odling av prydnadsväxter, å andra sidan odling av köksväxter och bär. De vanligaste prydnadsväxterna som odlas i Sverige är tulpaner, penséer, pelargoner och petunior av olika slag. Under 2017 producerades mer än 150 miljoner snittade tulpaner och nära 25 miljoner krukor penséer i svenska växthus.

Den svenska växthusproduktionen har under en lång period blivit alltmer energieffektiv och har samtidigt i hög takt gått över till förnybara bränslen. Mellan 2014 och 2017 fortsatte övergången till förnybara bränslen i samma tempo som tidigare, medan energi­effektiviseringen stannade upp.