En ny testanläggning vid rymdbasen i Kiruna ska byggas med stöd av 80 miljoner kronor från regeringen och Svenska rymdaktiebolaget. Sanningen ingår i planen att låta Esrange fortsätta vara en strategisk resurs för nationell och internationell forskning och utveckling.

– Esrange har ett enormt kunnande och 50 års erfarenhet av sondraketer och forskningsballonger – självklart ska vi delta i den snabba teknikutvecklingen och försöka locka högteknologisk verksamhet till Sverige från både kommersiella och institutionella aktörer i världen, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

I dag saknas det möjligheter att testa och utveckla återanvändbara raketer i Europa. Marknaden för uppskjutning av mindre satelliter expanderar, och efterfrågan på utvecklad raketteknik ökar.

Därför investerar regeringen och SSC nu i en testbädd för utveckling av den efterfrågade tekniken: återanvändningsbar uppskjutningsteknik för små och stora raketer, utveckling av mer miljövänliga motorer, flygtester och satellitteknik. Anläggningen ska även kunna användas för demonstration av exempelvis nya komponenter för rymdapplikationer.

– Uppskjutning av mindre satelliter är en växande marknad och har goda möjligheter att skapa nya jobb och företag. Nu satsar regeringen 60 miljoner på att ta fram ny teknik som ska ge oss raketer som går att återvinna och därmed skjutas upp flera gånger, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S).

Investeringen är i linje med regeringens rymdstrategi som presenterades tidigare i våras. Satsningen består av 60 miljoner kronor från staten och 20 miljoner kronor från SSC. Projektet ska starta omgående med målsättningen att den operativa testverksamheten kan påbörjas under sommaren 2019.

Svensk rymdforskning är framstående, vilket tillsammans med det geografiska läget i Kiruna gör att Esrange kan konkurrera om den växande globala marknaden. I Europa drivs i dag ett antal större projekt som berör specifika rymdtekniska områden där Esranges kapacitet kan bli unik och betydelsefull.

– Rymdverksamhet är nödvändigt för samhällsfunktioner som använder satellitdata – väderprognoser, kommunikation och navigering. Det bidrar också till kunskap och åtgärder kring miljö, klimat, skogs- och jordbruk, navigation, havens tillstånd och naturkatastrofer. Genom att satsa på rymden kan vi bättre förstå jorden, säger Helene Hellmark Knutsson.

Statlig finansiering regleras av EU:s statsstödsregler. Projektet är därför villkorat med ett godkännande från EU-kommissionen om statlig finansiering.