Regeringen har fattat beslut om nya bestämmelser om antagning till högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas.

− Samhälle och arbetsmarknad förändras snabbt utifrån digitalisering och globalisering, vi ser hur gamla yrken försvinner samtidigt som helt nya skapas. Det här ställer krav. Vi måste rusta människor och samhällen inför detta. Därför har vi beslutat om nya antagningsregler till högskolan med ett tydligare fokus på kompetens, som ökar möjligheterna att ta tillvara och värdera människors arbetslivserfarenhet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.

Den som antas ska ha den kompetens som behövs för att kunna ta till sig och slutföra en högskoleutbildning, till exempel kunskaper i det svenska och det engelska språket, problemlösningsförmåga och ett vetenskapligt förhållningssätt.

Regeringen inför ett nytt nationellt behörighetsprov för den som inte har en avslutad gymnasieutbildning. Provet ska värdera personens kompetens. Man ska vara minst 24 år för att skriva provet och ett godkänt resultat ska ge grundläggande behörighet. Möjligheten att få sin så kallade reella kompetens bedömd för grundläggande behörighet kommer även finnas kvar.

Universitet och högskolor kommer att få större möjligheter att besluta om särskilda behörighetskrav, det vill säga de krav på förkunskaper som ställs för en specifik utbildning som leder till generell examen och för fristående kurser. Kraven ska liksom i dag vara helt nödvändiga för att en student ska kunna ta till sig och slutföra utbildningen. De nya bestämmelserna gör det möjligt att kräva godkänt resultat på särskilda antag­ningsprov om det finns särskilda skäl.

Regeringen inför en åldersgräns på 18 år för att få skriva högskoleprovet. Högskoleprovet har en tydlig roll i urvalet, men det är viktigt att unga fokuserar på gymnasiestudierna först.

När antalet behöriga sökande är fler än antalet platser till en utbildning, fördelas platserna genom urval. För att underlätta det livslånga lärandet är det viktigt att olika meriter kan ligga till grund för urvalet, såsom betyg, resultat på högskoleprovet eller annat urval som lärosätet själv bestämmer,anser regeringen.

Huvuddelen av de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2022 och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022.