Viktigare lagar och förordningar
inför årsskiftet 2016/2017

Stödet för extratjänster utvidgas

1 december 2016

Stödet för extratjänster utökas till att omfatta 100 procent av en
anställning i stället för 75 procent. Samtidigt höjs handledarstödet för
de första tre månaderna av en anställning. Stödet för extratjänster ska
kunna omfatta alla arbetsuppgifter i svenska myndigheter utom de som
utgör ett led i verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster
på en marknad. Målgruppen utvidgas till att även omfatta nyanlända.

Träffsäkrare nystartsjobb införs

1 februari 2017

Ändringarna innebär bland annat att den längsta stödtiden för anställning
av nystartsjobb förkortas till två år. En ersättningstrappa införs,
vilket innebär att ersättningsnivån som huvudregel bestäms utifrån
tiden som den som ska anställas har varit frånvarande från arbetsmarknaden.
Förändringarna innebär även att arbetsgivare som anställer
nyanlända alltid kan får en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften.

Höjt tak för lönebidrag

1 februari 2017
Taket för den bidragsgrundande lönekostnaden för anställningar
med lönebidrag höjs från 16 700 kronor till 17 100 kronor.

 

Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen

1 januari 2017

I lotterilagen tydliggörs att regeringen endast kan bevilja tillstånd att
anordna lotteri för spelföretag som ägs av staten eller spelföretag där
staten har det rättsligt bestämmande inflytandet. Tillstånd som beslutas
av en kommunal nämnd, länsstyrelsen eller Lotteriinspektionen kan
fortfarande ges till andra aktörer. Det införs en åldersgräns på 18 år för
att delta i tillståndspliktigt lotteri och ett generellt krav om att den som
anordnar lotteri ska säkerställa att sociala och hälsomässiga skyddshänsyn
tas. Det införs även krav på att måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring
av lotterier till konsumenter och på att sådan marknadsföring
inte särskilt får riktas till barn och ungdomar under 18 år.

Nytt regelverk om upphandling

1 januari 2017

De nya lagarna genomför tre EU-direktiv på upphandlingsområdet
och ersätter lagen om offentlig upphandling och lagen om upphandling
inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Det införs
också en lag om upphandling av koncessioner. Flera bestämmelser i de
nya lagarna syftar till att förenkla förfarandet vid upphandling och göra
det mer flexibelt, exempelvis genom konkurrenspräglad dialog eller
innovationspartnerskap. Det blir obligatoriskt att kommunicera elektroniskt
vid upphandlingar. Det införs också bestämmelser om att reservera
kontrakt för skyddade verkstäder eller yrkesmässig integration.

Nya regler mot insiderbrott och annat marknadsmissbruk

1 februari 2017

De nya reglerna ökar förutsättningarna för en mer effektiv bekämpning
av marknadsmissbruk och ger Finansinspektionen fler utredningsbefogenheter
och en möjlighet att besluta om administrativa sanktioner
på marknadsmissbruksområdet. På straffrättens område skärps straffskalorna
för grova marknadsmissbruksbrott. Bestämmelser införs om
samarbete mellan Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten. Det
införs även nya sekretessregler, inklusive ett skydd för så kallade visselblåsare som anmäler en misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen till Finansinspektionen.

Ändrade regler på elskatteområdet

15 december 2016 och 1 januari 2017

För att uppfylla EU-rättens statsstödsregler införs regler på elskatteområdet
om att offentliggöra uppgifter om företag som ges statligt stöd
i större omfattning. Företag som är i svårigheter eller är föremål för
återkrav av olagligt statligt stöd kommer inte att få statligt stöd. Reglerna
innebär att det endast kommer att finnas en energiskattesats på el och att
lägre skattenivåer uppnås genom avdrag eller återbetalning. Vissa större
datacenter (datorhallar) kommer att omfattas av den lägre energiskattenivån
på 0,5 öre per förbrukad kilowattimme som redan gäller för bland
annat tillverkningsprocess i industriell verksamhet. De som förbrukar el
för dessa ändamål i större omfattning kan ansöka om registrering som
frivilligt skattskyldiga. Den så kallade Norrlandsskattesatsen ersätts med
en nedsättning av skattenivån med 9,6 öre per kilowattimme.

Sänkt reklamskatt

1 januari 2017

Ändringarna innebär att skattesatsen för annonser som följer med en
allmän nyhetstidning eller en så kallad periodisk publikation sänks från
3 procent till 2,5 procent. Skattesatsen för övriga annonser och reklam
sänks från 8 procent till 7,65 procent. Gränsen för återbetalning av
reklamskatt för annonser i självständig periodisk publikation höjs från
ett belopp motsvarande en skattepliktig omsättning på högst 50 miljoner
kronor, till 75 miljoner kronor för ett helt år. Gränsen för redovisningsskyldighetför reklamskatt för övriga annonser och reklam höjs
från 20 000 kronor till 60 000 kronor.

Lika beskattning av dieselbränsle i jordbruk, skogsbruk
och vattenbruk

1 januari 2017

Ändringen innebär att dieselbränsle som används i skepp och båtar
inom yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet
ska beskattas på samma sätt som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner
inom dessa sektorer. Innan ändringen beskattades dieselbränsle
i skepp och båtar högre än dieselbränsle i arbetsmaskiner.

Höjd skatt på alkohol

1 januari 2017

Ändringen innebär att punktskatten på sprit höjs med 1 procent och
på övriga alkoholdrycker med 4 procent. Den ökade skatten innebär
prisökningar på cirka 25 öre för en flaska öl, cirka 95 öre för en flaska
vin och knappt 2 kronor för en flaska sprit. Motivet bakom höjningen
är det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken att främja
folkhälsan.

Omsättningsgräns för mervärdesskatt införs

1 januari 2017

Ändringarna innebär att en omsättningsgräns för mervärdesskatt
införs. Syftet är att minska den administrativa bördan för mindre
verksamheter med liten omsättning, exempelvis mikroproducenter av
förnybar el. Omsättningsgränsen kan tillämpas av beskattningsbara
personer vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor exklusive
mervärdesskatt under innevarande beskattningsår och som inte heller
under något av de två föregående åren har haft högre omsättning. Den
som kan tillämpa omsättningsgränsen är skattebefriad och behöver
inte registrera sig för eller redovisa mervärdesskatt. Den som är skattebefriad saknar avdragsrätt för ingående skatt.

Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

1 januari 2017

Ändringen innebär att mervärdesskatten sänks från 25 procent till
12 procent på reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning,
skor, lädervaror, kläder och hushållslinne.

Ändrade regler för representationsavdrag för måltider

1 januari 2017

Vid inkomstbeskattningen slopas avdragsrätten för representationsutgifter
som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom
för enklare förtäring av mindre värde. Avdraget för mervärdesskatt
vid representationsmåltider utökas så att avdraget högst får uppgå till
mervärdesskatten på 300 kronor per person och tillfälle.

Den statliga inkomstskatten

1 januari 2017

Ändringen innebär att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av
statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster räknas upp
med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet för
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 13
beskattningsåret 2017. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till
438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för 2017.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar

1 januari 2017

Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljö-
anpassade bilar förlängs med fyra år och gäller därmed till och med den
31 december 2020. Den maximala nedsättningen sänks samtidigt från
16 000 kronor till 10 000 kronor.

RUT-avdraget

1 januari 2017

RUT-avdraget utvidgas till att omfatta reparation och underhåll av
vitvaror som utförs i bostaden (så kallat REP-avdrag). Med vitvaror
avses till exempel tvättmaskin, kyl, frys och spis. Avdraget gäller oavsett
om anläggningarna är inbyggda eller fristående. Skattereduktionen är
en del i RUT-avdraget med den subventionsgrad och de förutsättningar
i övrigt som gäller för RUT-avdrag.

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor

1 januari 2017

Ändringen innebär att beloppsgränsen för när utgifter för resor till och
från arbetet får dras av höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor.
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 14

Ändrade skatteregler vid försäljning av bostad

1 januari 2017
De ändrade reglerna innebär att taket på uppskov vid försäljning av
privatbostäder slopas för försäljningar som sker under perioden 21 juni
2016–30 juni 2020. Metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp
av billigare bostad ändras så att uppskovet beräknas som en kvotandel
av vinsten. Detta gäller även för försäljningar som sker från och med
den 21 juni 2016 men utan tidsbegränsning framåt i tiden. Syftet är att
öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen

1 januari 2017

Statslåneräntan används som referensränta inom skattelagstiftningen,
bland annat i bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet, schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond,
fördelningsbelopp vid räntefördelning, skatteunderlag för avkastningsskatt
på pensionsmedel och värdering av bilförmån och ränteförmån.
För att undvika oklarheter om hur bestämmelserna ska tillämpas och
för att förhindra att bestämmelserna får oavsedda effekter om den
genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av
november blir noll eller negativ, införs bestämmelser om golv för
statslåneräntan i skattelagstiftningen. Två olika nivåer på golven införs,
0 respektive 0,5 procent.

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder

1 januari 2017

Det införs regler som innebär att ränteutgifter på efterställda skulder,
som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning, inte får dras av. Avdragsförbudet gäller för bland annat banker och andra kreditinstitut, värdepappersbolag, betalningsinstitut, vissa
fondbolag samt försäkringsföretag.

Tidpunkten för värdeöverföring vid koncernbidrag fastställs

1 januari 2017
Det införs en regel som innebär att värden motsvarande koncernbidraget
ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag
som givaren ska lämna inkomstdeklaration.

Ändrade regler för tidigare års underskott

1 januari 2017

Reglerna om tidigare års underskott och beloppsspärren ändras i vissa
fall när det gäller kapitaltillskott som lämnas till ett underskottsföretag.
Det gäller i det fall då kapitaltillskottet helt eller delvis har medfört en
ägarförändring och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en
tillgång av verkligt och särskilt värde.
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 16

Ett svenskt tonnagebeskattningssystem införs

20 oktober 2016

Ett system med tonnagebeskattning införs i Sverige. Tonnagebeskattning
innebär att inkomsten från kvalificerad rederiverksamhet beräknas
schablonmässigt utifrån fartygens volym. Den schablonmässigt beräknade
inkomsten beskattas med den gällande skattesatsen. Företag som
vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas i stället för att beskattas
konventionellt ska ansöka om godkännande för tonnagebeskattning
i förväg. Reglerna kan tillämpas första gången för beskattningsår som
börjar efter den 31 december 2016.

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

1 januari 2017

Enligt reglerna om beskattningsinträde ska värdet på tillgångar och
förpliktelser som för första gången ska beskattas i Sverige beräknas
på visst sätt. Ändringen innebär att beräkningen av värdet av vissa
tillgångar och förpliktelser vid beskattningsinträde genom fusion och
fission ändras. De tillgångar och förpliktelser som berörs är lager av
finansiella instrument och vissa förpliktelser som utgör finansiella
instrument.

Växa-stöd för den först anställda

1 januari 2017

Ett tillfälligt så kallat växa-stöd införs för enskilda näringsidkare som
anställer en första person. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare
som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som
anställer en person efter den 31 mars 2016, endast behöver betala
ålderspensionsavgiften på 10,21 procent på ersättningen till den anställda
under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän
löneavgift och särskild löneskatt behöver inte betalas. Sänkningen av
arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger
25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader
och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller till och
med den 31 december 2021.

Förbättrade möjligheter till skuldsanering

1 november 2016

En ny skuldsaneringslag införs för att ge fler så kallade evighetsgäldenärer
möjlighet att ansöka om och genomgå skuldsanering. Lagen innebär
bland annat att det ska bli lättare att ansöka om skuldsanering, att det ska
göras en mer nyanserad bedömning av om skuldsanering ska beviljas
och att juni och december ska vara betalningsfria månader för den som
har beviljats skuldsanering. Det ska också gå snabbare än hittills att ta sig
igenom skuldsaneringsförfarandet. Det införs även en lag om skuldsanering
för företagare som ska minska riskerna med företagande och ge fler
företagare en möjlighet till en andra chans.

Stärkt rätt för misstänkta och tilltalade att få tillgång till
sin försvarare

27 november 2016
Lagändringarna, som krävs för att Sverige ska genomföra EU:s försvarardirektiv,
innebär bland annat att ett barn som har frihetsberövats ska ha
rätt att omedelbart få en närstående underrättad om skälen till detta.
En misstänkt som är frihetsberövad och företräds av en offentlig
försvarare, eller en privat försvarare som uppfyller motsvarande krav,
får en oinskränkt rätt att träffa och samtala i enrum med sin försvarare.

Krav på rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy inom
stora företag

1 december 2016

Reglerna innebär att alla stora företag ska upprätta en hållbarhetsrapport
med upplysningar om hur företaget arbetar med bland annat
miljö, mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

Åtgärder för mer likvärdiga asylansökningar inom EU

1 januari 2017

Syftet med direktivet är att se till att alla medlemsstater i EU behandlar
asylansökningar på liknande sätt. Det innebär bland annat att beslut
om skydd ska fattas snabbare, att besluten ska vara mer rättvisa och
hålla högre kvalitet. Den svenska lagstiftningen ligger redan till stora
delar på den nivå som direktivet kräver, men inom vissa områden
behöver svensk lag kompletteras för att Sverige fullt ut ska leva upp
till direktivets krav.

Falska polisbilar ska bort från gatorna

1 januari 2017

Lagen införs för att allmänheten ska kunna lita på att polisbilar körs
av riktiga poliser. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens och
Säkerhetspolisens vapen och ordet polis bara ska få användas på riktiga
polisfordon, om inte ägaren skaffat ett särskilt tillstånd. Om en fordons-
ägare använder något av de skyddade kännetecknen utan tillstånd
ska polisen kunna beordra ägaren att ta bort dem från bilen. Ett sådant
föreläggande ska få förenas med vite.

Utökade möjligheter för migrationsdomstolar
att överlämna mål

1 januari 2017

Efter 2015 års stora mottagande där 163 000 personer sökte asyl i
Sverige har arbetsbördan för migrationsdomstolarna ökat dramatiskt.
Lagändringarna gör att migrationsdomstolarna får ökade möjligheter
att lämna över mål till andra förvaltningsdomstolar. Syftet är att förbättra
migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla nere handläggningstiderna
i migrationsmål.
Under 2017 förväntas migrationsdomstolarna ta emot över 30 000
asylmål jämfört med knappt 7 500 mål under 2015. En tillfällig reglering
införs som gör det möjligt för migrationsdomstolarna att under
tre år lämna över migrationsmål och även andra mål till förvaltningsdomstolar
som handlägger dessa.

Lag om verksamhet med bostadskrediter

1 januari 2017

De nya reglerna syftar till att främja en välfungerande bolånemarknad
och stärka konsumentskyddet på området. Konsumenten ska bland
annat få tydligare information, bättre insyn i hur räntan bestäms och
minst sju dagars betänketid att överväga ett erbjudande om en bostadskredit.
En näringsidkare som lämnar eller förmedlar bostadskrediter
ska ha tillstånd och personal med tillräcklig kunskap och kompetens.

Upphovsrätt

1 januari 2017
Det nya regelverket gäller för organisationer som förvaltar upphovsrätt
för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva
förvaltningsorganisationer. Syftet med regelverket är bland annat
att skapa bättre förutsättningar för gränsöverskridande licensiering av
musik.

Ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU

18 januari 2017

Det övergripande syftet med ändringarna är att underlätta för fordringsägare
inom EU att driva in sina fordringsanspråk över gränserna.

Statsbidrag till film

1 januari 2017

Den 1 januari 2017 upphör det nuvarande filmavtalet att gälla och något
nytt avtal har inte ingåtts. Filmstöd ska från och med årsskiftet i stället
fördelas enligt en ny förordning om statsbidrag till film. Den nya förordningen
innebär att Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelar stöd till
utveckling av svensk film och rörlig bild, stöd till produktion av svensk
film, stöd till spridning och visning av film och stöd till annan filmkulturell
verksamhet.

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

1 januari 2017

Det blir utökade och tydligare krav på en arbetsgivare och utbildningsanordnare att arbeta systematiskt med aktiva åtgärder genom att
söka risker för diskriminering i verksamheten, analysera orsaker, vidta
förebyggande och främjande åtgärder samt följa upp och utvärdera
arbetet. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för
att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt
verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Möjlighet till långsiktigt stöd för verksamhet som
värnar demokratin

18 januari 2017

Förordningen innehåller bestämmelser om statsbidrag för verksamhet
som värnar demokratin mot våldsbejakande extremism. I dag beviljas
endast bidrag till projektverksamhet under högst tre år. Ändringen
i förordningen innebär att det blir möjligt för ideella föreningar och
stiftelser att få bidrag för en verksamhet med en långsiktig inriktning.

Användningen av plastbärkassar ska minska

13 december 2016

Enligt förordningen ska den som tillhandahåller plastbärkassar
lämna information till konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan,
fördelarna med en minskad förbrukning och vilka åtgärder som kan
vidtas för att minska förbrukningen. Det införs också krav på att den
som tillverkar eller importerar plastbärkassar ska lämna uppgifter om
hur många plastbärkassar som tillhandahålls på den svenska marknaden.

Regler för en mer samlad torvprövning

1 januari 2017

Energitorv har hittills omfattats av ett koncessionssystem, vilket innebär att mark
kan tas i anspråk för torvutvinning utan fastighetsägarens samtycke.
Ändringarna innebär att koncessionsrätten för energitorv tas bort.

SMHI
1 januari 2017

Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) ska driva Nationellt kunskapscentrum för
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 29
klimatanpassning. SMHI ska även bedriva forskning och utveckling
inom samtliga sina verksamhetsområden. I dag finns en sådan skyldighet
endast för meteorologi och klimatologi, men inte för hydrologi och
oceanografi. Dessutom ska SMHI få anställa professorer.

Laponia

1 januari 2017
Ändringen innebär att Laponiaförordningens giltighetstid förlängs
med två år, vilket ger den ideella föreningen Laponiatjuottjudus fortsatt
rätt att förvalta världsarvet Laponia. Bakgrunden till förlängningen är
att Laponiatjuottjudus har låtit genomföra en utvärdering av verksamheten
som visar att Laponiatjuottjudus är en lyckad förvaltningsform
av Laponia, inklusive driften av naturum.

 

Skadestånd för konkurrensöverträdelser

27 december 2016

I lagen finns regler om vem som är skyldig att betala skadestånd, hur
skadeståndet ska bestämmas och vad som gäller i domstol när en fråga
om skadestånd prövas. En talan om skadestånd ska väckas i Patentoch
marknadsdomstolen.

 

Investeringsstöd för hyres- och studentbostäder

1 januari 2017

Stöd får ges till bostadsbyggen i områden med befolkningstillväxt och
bostadsbrist, eller för bostäder till studerande. Stöd kan också ges för
att lösa brist på bostäder av en viss typ i kommuner som saknar befolkningstillväxt.
Bostäderna ska upplåtas med hyresrätt och får anordnas
genom nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad. Det finns även krav
på att de nya byggnaderna ska ha en låg energianvändning.

Krav på installationer för alternativa drivmedel

18 november 2016
I regelverket anges vilka standarder som ska gälla för tankstationer för
vätgas och metangas och för laddningspunkter för elfordon. Syftet är att
underlätta utbyggnaden och användningen av infrastruktur för alternativa
drivmedel och därigenom öka användandet av alternativa drivmedel.
I lagen anges också att avgifter för att ladda elfordon vid offentliga
laddningspunkter ska vara skäliga, objektiva och icke-diskriminerande.

Ändrad jaktlag för snabbare domstolsbeslut

1 december 2016

Ändringen innebär att det i jaktlagen föreskrivs att mål om jakt efter
björn, varg, järv, lo eller kungsörn ska handläggas skyndsamt.
Syftet är att påskynda domstolarnas handläggning av sådana mål.

Anmäla växtskadegörare

1 januari 2017
Lagändringen innebär att skyldigheten att anmäla förekomst eller
misstänkt förekomst av växtskadegörare utvidgas från att tidigare ha
gällt vissa specifika aktörer till att nu gälla alla och envar. Växtskadegörare kallas de insekter, svampar och virus som äter eller skadar växter.

Höjning av riksnormen för beräkning av försörjningsstöd

1 januari 2017

Riksnormen täcker kostnader för bland annat
livsmedel, kläder och telefon och är lika för alla. Beräkningar av skäliga
kostnader enligt riksnormen finns i socialtjänstförordningen.
Ändringen innebär att samtliga poster i riksnormen höjs med 1 procent.

Ett reformerat bilstöd

1 januari 2017

Ändringen innebär bland annat att grundbidraget för köp av bil halveras
och att inkomstgränserna inom det så kallade anskaffningsbidraget höjs.
Det införs även ett tilläggsbidrag för köp av bilar som redan är delvis
anpassade till eller mer lämpliga att anpassa till den som har ett funktionshinder.
På så sätt riktas bilstödet i högre grad till dem som har
bristande ekonomiska förutsättningar som gör det svårt att finansiera ett
bilköp och till dem som får extra kostnader för inköpet.

Nya regler om särskild kvot vid urval till fristående skolor

1 november 2016

De elever som tas in med hjälp av den särskilda
kvoten ska ha varit bosatta i landet kortare tid än två år före starten av
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 36
det aktuella läsåret. Kvoten kan användas vid urval till fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor som har fler sökande än
det finns platser för.

En stärkt yrkeshögskola

1 januari 2017
Ändringarna innebär att det införs krav på att en utbildningsanordnare
inom yrkeshögskolan ska ha den kompetens och de förutsättningar som
krävs för att anordna utbildning inom det yrkesområde som utbildningen
avser. Utbildning inom yrkeshögskolan ska även få anordnas av andra
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 37
statliga myndigheter än universitet och högskolor. Vidare innebär ändringarna
att det införs en upplysning om att regeringen kan meddela
föreskrifter om att en utbildning inom yrkeshögskolan får bedrivas
som behörighetsgivande förutbildning på gymnasial nivå.
Kommuner ska samarbeta om regionalt yrkesvux

Statsbidrag för regional yrkesinriktad
vuxenutbildning

1 januari 2017
Ett nytt statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt
yrkesvux) införs, med villkoret att minst tre kommuner samverkar vid
planering och genomförande av utbildningen. Utbildningsutbudet
ska planeras efter samråd med Arbetsförmedlingen och den aktör som
har ett regionalt utvecklingsansvar i länet eller länen. Syftet är att utbildningarna
i högre utsträckning ska motsvara de behov av kompetens
som efterfrågas på arbetsmarknaden inom en region.
För att få statsbidrag ska kommunerna erbjuda utbildningen som
sammanhållna yrkesutbildningar och vid behov som enstaka kurser.
Kommunerna ska själva finansiera motsvarande utbildning i minst
samma omfattning som de får statsbidrag för.

Utbildningssatsning för anställda inom äldreomsorgen eller
hälso- och sjukvården

27 januari 2017

Ett nytt statsbidrag införs som får lämnas till en kommun för utbildning
som motsvarar komvux på gymnasial nivå. Utbildningen ska rikta sig
till personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen
eller hälso- och sjukvården. Utbildningen ska också syfta till att ge
Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2016/2017 38
deltagarna kompetens för en tillsvidareanställning inom äldreomsorgen
eller hälso- och sjukvården.

Ändrade regler om slutbetyg och undervisningstid inom
vuxenutbildningen

1 januari 2017

Ändringarna innebär bland annat att riktvärdet på 525 timmars undervisningstid
inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare
(sfi) tas bort. Vidare förlängs möjligheten att utfärda slutbetyg enligt
äldre bestämmelser för gymnasial vuxenutbildning. Slutbetyg från
sådan utbildning får nu utfärdas senast den 1 juli 2020, i stället för som
tidigare senast den 1 januari 2017. De äldre bestämmelserna om grundläggande
behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå
och vänder sig till nybörjare ska fortsätta att gälla för den som senast
den 1 juli 2020 har fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning.