Den svåra torkan just nu är ett växande problem på sikt – om inget görs. Dessbättre kom regeringen i gång med konkreta åtgärder redan förra året. På regeringens initiativ beslutade riksdagen att avsätta 200 miljoner kronor om året på att förebygga torka och på fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser – och anläggning av nya våtmarker.

Naturvårdsverket gavs i uppdrag att ta fram en våtmarksstrategi, som möjliggör återskapande av vatten som gått förlorade och anläggning av nya våtmarker. Den strategin är nu på plats. Samtidigt fick Sveriges geologiska undersökning (SGU) förstärkta resurser för att kunna bistå kommuner och län med fördjupade kartläggningar av grundvattenresurser i särskild utsatta regioner.

Att regeringen agerade då berodde på att grundvattennivåerna varit låga både 2016 och 2017 och att åtgärder behövde vidtas – något som blivit än mer påtagligt denna sommar med extrem torka och ytterligare lägre grundvattennivåer med vidhängande vattenbrist.

I vintras, i samband med internationella våtmarksdagen 2 februari, lanserade Naturvårdsverket våtmarkssatsningen för kommuner och lokala aktörer. De av regeringen avsatta 200 miljonerna kunde nu sökas.

I exempelvis Kronobergs län får genom fördelning gjord av länsstyrelsen fyra olika våtmarksprojekt dela på 3,3 miljoner kronor för insatser som ska skapa förutsättningar för mer hållbara grundvattennivåer, ökad biologisk mångfald och rekreationsmöjligheter.

Det är Växjö, Älmhult och Alvesta kommuner som tillsammans får dela på de beviljade medlen. Det projekt som är mest kostsamt är Alvestas våtmarksprojekt på industriområdet Björnstorp, ett projekt som syftar till att restaurera och utöka en befintlig våtmark till en multifunktionell sådan. Projektet syftar bland annat till att bidra till en mer hållbar grundvattennivå och att minska näringsbelastningen till sjön Salen och Mörrumsåns vattensystem.

– Vi har fyra bra projekt som vi beslutat om i den här omgången. Projektet i Alvesta är intressant utifrån flera olika aspekter. Dels handlar det om att skapa möjlighet att stå bättre rustade inför torka eller höga temperaturer, dels handlar det om att skapa ett område som även ger nya rekreationsmöjligheter, säger Karin Kanterud, naturskyddshandläggare Länsstyrelsen Kronoberg.

Huvuddelen av de statliga medlen investeras i att stärka landskapets egna förmåga att buffra och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och öka vattenrening. Mera vatten ska kunna magasineras och hållas kvar i markerna, genom att i större utsträckning restaurera och anlägga våtmarker.

Att fördröja vatten har betydelse för att fylla på yt- grundvattensystemen men har också andra positiva effekter. Våtmarker som restaureras och nyanläggs bidrar till biologisk mångfald, klimat och att minska övergödningen. Att bromsa upp och hålla kvar vatten kan göras på flera olika sätt, anpassat till omgivningen.

Nästan en fjärdedel av Sveriges våtmarker har försvunnit senaste hundra åren. Störst andel våtmark har gått förlorad i slättlandskapen i södra Sverige. I Skåne och Mälardalen finns omkring en tiondel av den ursprungliga våtmarksarealen kvar.

– Våtmarker är multifunktionella och när dessa restaureras och anläggs bidrar det till att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden och öka tillskottet till grundvattnet. De bidrar också till ökad biologisk mångfald, minskad övergödning, minskad klimatpåverkan, samt klimatanpassning, säger Eva Amnéus Mattisson som är projektledare på Naturvårdsverket.

Några av de artrikaste miljöerna i Sverige, med en hög artrikedom av fåglar, insekter, kärlväxter och mossor, utgörs av våtmarker. De har också betydelse för att förhindra näringsläckage från jordar där våtmarkerna är lokaliserade och för att rena vatten från näringsämnen

Våtmarker kan rena vatten från metaller, bekämpningsmedel och andra miljögifter som oljor, fetter, fenoler och ammonium. Ofta är den dokumenterade reningskapaciteten hög.