Drygt en tredjedel av de nyanlända arbetar eller studerar efter två år i etableringsprogrammet. I flera kommuner över hälften. Men skillnader lokalt är stora, visar nya siffror från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

Av de drygt 26 000 som avslutade etableringsprogrammet 2017 gick 36 procent till jobb eller studier.

- Utvecklingen går framåt, och visar på effekter av allt det bra arbete som görs lokalt. Tidigare var mediantiden sju år för att hälften av de nyanlända skulle komma i jobb . Nu ser vi att det går betydligt snabbare och i vissa kommuner och regioner är hälften i jobb redan efter två år, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

Samtidigt är de lokala och regionala skillnaderna fortfarande stora. På länsnivå varierar resultaten mellan 28 och 47 procent, och på kommunnivå finns ett spann mellan 5 och 90 procent. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män.

- För att förbättra resultaten överlag, även i de kommuner där få är i arbete, behöver organiseringen av etableringsinsatserna bli mer flexibel. De lokala förutsättningarna ser väldigt olika ut och i många kommuner finns inte Arbetsförmedlingen på plats lokalt. Ju tidigare kommunen kan komma in i arbetet, desto bättre, säger Per-Arne Andersson.

Det handlar bland annat om kunskap och kontakter med det lokala näringslivet. Kommunerna har också en lång erfarenhet av att arbeta individanpassat med grupper som står lite längre från arbetsmarknaden.

Åre kommun har under flera år haft höga resultat efter etableringsprogrammet. Där har kommunen anställt etableringskoordinatorer som stärker arbetsförmedlingen i sitt uppdrag.

- Åre är ett jättebra exempel på hur man borde kunna rigga arbetet. Men det finns idag inget regelverk och finansieringsmodell som underlättar detta arbete. Ofta används kortsiktiga projektmedel eller likande. Här behöver systemen uppmuntra och förenkla sådana lösningar, säger Per-Arne Andersson

 

Fakta

Drygt 26 000 avslutade etableringsprogrammet 2017, vilket är det högsta antalet sedan etableringsreformen 2010.

Resultaten som mäts i andelen som går över till arbete eller studier har ökat från 33 till 36 procent från föregående år. En förklaring till ökningen är möjligheten att använda extratjänster för nyanlända.

Siffrorna visar på stora skillnader mellan kvinnor och män – 38 procent av männen var i arbete, mot 18 procent av kvinnorna.

Den kommun som har högst resultat, 90 procent av de nyanlända i jobb eller studier, är Rättvik.

På länsnivå toppar Jämtland statistiken, med 47 procent i arbete eller studier efter 2 år.

Precis som föregående år är det betydligt vanligare att komma i arbete än studier. 31 procent är i arbete medan studier ligger kvar på 5 procent. Samma mönster återspeglas även på lokal nivå.