Ännu något ljusare framtid för den svenska ekonomin än den som redovisades av regeringen så sent som i augusti. Det hade finansminister Magdalena Andersson (S) att komma med när hon på tisdagen presenterade finansplan och nästa års statsbudget.

– När vi i augusti var samlade på Harpsund räknade vi med att ha balans i den offentliga sektorn från år 2019, men nu bedömer vi att nå dit redan 2018, förklarade Magdalena Andersson, som pekade på att Sverige kan räkna med draghjälp från uppgången i den globala ekonomin.

Bruttonationalprodukten, BNP, i världen bedöms stiga med mellan tre och fyra procent årligen till och med år 2020.

Just nu är tillväxten i Sverige högre än i de flesta andra länder och även om ökningstakten mattas av något de närmaste åren kommer den ändå att ligga uppemot fyra procent nästa år och 2020 landa kring tre procent.

Andra konsekvenser av detta rätt ljusa scenario blir att arbetslösheten fortsätter att pressas nedåt, från att i år ha sjunkit under sju procent till att år 2020 ha kommit ner nära sexprocentstrecket. Sysselsättningsgraden, som andel av befolkningen, bedöms stiga från dagens 67,2 till 67,5 procent.

I uppräkningen av det positiva som den sittande regeringen anser sig ha åstadkommit sedan maktskiftet 2014 är att sysselsättningen i dag är rekordhög, att arbetslösheten sjunkit, att 120.000 fler i dag har ett jobb, att skolan försetts med 13.000 fler pedagoger, att antalet sökande och antagna till lärarutbildningen ökar, att barngrupperna i förskolan minskar i storlek, att bostadsbyggandet skjuter i höjden och att Sverige bland EU-länderna nu har högsta andelen förnybar energi.

Den förbättrade ekonomin behövs för att klara det som regeringen bedömer som problem. Magdalena Andersson nämnde sex förestående utmaningar: 350.000 personer går arbetslösa, bostadsbristen, brister i välfärden, inte minst i skolan och vården, växande klimatutmaningar, för stora klyftor och att många människor i Sverige känner otrygghet.

Ett av de många problemområden regeringen försöker ta itu med via den nu framlagda budgeten är bristen på utbildad arbetskraft. Det finns 100.000 lediga jobb. Varannan kommun har svårt att hitta personal med rätt kompetens, 30 procent av företagen i näringslivet dras med samma problem. En del av lösningen, menar regeringen, är en utvidgning av Kunskapslyftet, bl a innehållande en fördubbling av antalet platser i yrkesvux, men också fler traineejobb.