Riksrevisionen anser att vid bedömning av sjukskrivning ska Försäkringskassan bli bättre på att använda det försäkringsmedicinska beslutsstödet.

För att en sjukskriven person ska kunna beviljas sjukpenning ska Försäkringskassan utreda ärendet och pröva den sjukes arbetsförmåga.

Till sin hjälp har handläggaren det så kallade försäkringsmedicinska beslutsstödet, som tagits fram av Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Beslutsstödet innehåller bland annat rekommendationer om längder på sjukskrivningstider för olika diagnoser, och syftet är att öka rättssäkerheten och likformigheten.

Riksrevisionen har granskat hur Försäkringskassans handläggning fungerar vid psykisk ohälsa, med fokus på användningen av det försäkringsmedicinska beslutsstödets vägledning vid sjukskrivning.

– Vi ville undersöka om de rekommenderade sjukskrivningstiderna användes likformigt av Försäkringskassan och om användningen har varit förutsebar för de försäkrade, säger Daniel Melén, projektledare för granskningen.

Granskningen visar att handläggare på Försäkringskassan har svårt att använda det försäkringsmedicinska beslutsstödet vid samsjuklighet, det vill säga när den sjuke har diagnosticerats med två sjukdomar som i värsta fall interagerar på ett sätt som riskerar att förlänga tiden för läkning eller behandling.

– Dessutom visar granskningen att beslutsstödet inte alltid används på ett förutsebart och enhetligt sätt, säger riksrevisor Stefan Lundgren.

Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan och Socialstyrelsen att se över huruvida beslutstödet används likformigt, bland annat när det gäller samsjuklighet.

Riksrevisionen rekommenderar dessutom regeringen att ge Socialstyrelsen och Försäkringskassan i gemensamt uppdrag att kontinuerligt följa upp och utvärdera beslutsstödet och användningen av det.