Inställningen till reklam från politiska partier är negativ för nära fem av tio, och de negativt inställda har blivit fler de senaste fyra åren. Endast var sjätte svensk är positiv till politisk reklam, visar en ny undersökning som intresseorganisationen Sveriges Annonsörer låtit göra.

Med några veckor kvar till årets val inleds nu valkampanjernas intensivaste fas. Reklambudgetarna för riksdagspartierna uppges i år vara drygt 340 miljoner kronor. Men hur är svenskens inställning till politisk reklam? Den frågan fick drygt 1000 svenskar svara på.

Resultatet visar att svenskarna är övervägande negativa till den politiska reklamen som sådan. 2014 svarade 30 procent att de var ganska eller mycket negativ till reklam från politiska partier. Nu svarade 45 procent detsamma. De som är positiva till politisk reklam är nästintill lika många 2014 som 2018 (16 respektive 15 procent).

Men, det finns undergrupper som är något mer positiva till reklam, framförallt de i åldern 18-29 år (22 % mycket eller ganska positiv). De som är mest negativa till reklam från poliska partier är boende i Västsverige (51 %).

– Svenskens generellt sett negativa inställning till reklam avspeglas även när det kommer till synen på politisk reklam. En ytterligare förklaring till den negativa attityden till reklam från våra politiska partier kan vara att kommunikationen är väldigt intensiv under en begränsad period. Jag tror partierna hade tjänat på att kommunicera i mindre intensitet, men under en längre period, med budskap som tilltalar rätt målgrupp och bygger partiets varumärke långsiktigt, säger Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig på Sveriges Annonsörer.

 Vilken är din allmänna inställning till reklam från politiska partier?

Mycket positiv 3 %
Ganska positiv 12 %
Varken positiv eller negativ 37 %
Ganska negativ 26 %
Mycket negativ 19 %
Vet inte 3 %
2018:
15 % ganska eller mycket positiv
45 % ganska eller mycket negativ

2014:
16 % ganska eller mycket positiv
30 % ganska eller mycket negativ