Allt färre får bostadsbidrag – främst därför att inkomstgränsen inte justerats upp på 20 år. Men om regeringens budget går igenom i riksdagen höjs gränsen nästa år. Då uppstår frågan om systemet med behovsprövade bostadsbidrag uppfyller sitt familjepolitiska syfte. Frågan ska besvaras i en granskning som just nu genomförs av Riksrevisionen.

Bostadsbidraget är en behovsprövad förmån inom det familjepolitiska stödet som kan sökas av barnfamiljer och hushåll utan barn under 29 år. Förmånen har både familjepolitiska och bostadspolitiska syften.

Förmånen fyller en viktig roll för grupper som är ekonomiskt utsatta, till exempel ensamstående föräldrar och personer som nyligen har kommit till Sverige.

Allt färre tar emot bostadsbidrag, delvis på grund av att allt fler har inkomster som överstiger inkomsttaket som varit oförändrat sedan 1997. En höjning är föreslagen i regeringens budget för 2017.

Till följd av att förmånen är inkomstprövad möter en del hushåll som får bostadsbidrag marginaleffekter. Det kan minska incitamenten till att arbeta.

Riksrevisionens preliminära prognos indikerar att antalet bostadsbidragstagare kan komma att öka under den kommande tioårsperioden. Därför är det viktigt att förmånen uppfyller sitt familjepolitiska syfte samtidigt som den inte bör försvåra en arbetsmarknadsetablering genom marginaleffekter.

I den pågående granskningen, som beräknas bli klar i mars nästa år, undersöker Riksrevisionen bostadsbidragets fördelningsmässiga precision och incitamentseffekter, det vill säga om bostadsbidraget gör så att unga låter bli att söka jobb.