Nyckeln till arbete efter skolan är att man gått ut gymnasiet med slutbetyg. Detta mantra upprepas ständigt, inte minst från Arbetsförmedlingens sida. Nu få tesen gott stöd av Statistiska centralbyrån, SCB, som presenterar fakta och slår fast: En fullföljd gymnasieutbildning är avgörande för etableringen på arbetsmarknaden.

SCB har följt upp samtliga ungdomar födda 1991-1995. Det visar sig att det är långt ifrån alla ungdomar som avslutar gymnasieutbildningen med slutbetyg eller examen. Särskilt svårt att nå slutbetyg eller examen var det för unga med svaga resultat från grundskolan och för nyinvandrade ungdomar.

Andelen som är etablerade på arbetsmarknaden var lägst bland de som aldrig påbörjat en gymnasieutbildning och högst bland de som fullföljt med slutbetyg. Andelen som varken arbetade eller studerade liksom andelen arbetslösa minskade ju högre resultat som uppnåddes i gymnasieskolan. Det tog dessutom kortare tid att få ett arbete ju bättre resultat från gymnasieskolan ungdomarna hade.

Nästan alla ungdomar påbörjade gymnasieskolan, men drygt 2 av 10 avgick utan slutbetyg. Andelen utan slutbetyg var högre bland män än bland kvinnor. Gruppen utan slutbetyg från gymnasieskolan var heterogen i sina resultat: vissa saknade endast några poäng till slutbetyg eller examen, medan andra inte ens hade påbörjat ett nationellt program. Resultaten i gymnasieskolan var lägre bland ungdomar med svaga resultat i grundskolan och bland nyinvandrade ungdomar.

Hälften av alla ungdomar angav skoltrötthet som skäl för att inte ha påbörjat eller fullföljt gymnasieskolan. Andra skäl, som dock inte alls var lika vanliga, var att de började arbeta och faktorer kopplade till skolan såsom oengagerade lärare. En del angav att en funktionsnedsättning eller andra hälsoskäl hindrat dem från att påbörja eller fullfölja en gymnasieutbildning. Män angav i större utsträckning att de varit skoltrötta och att de började arbeta, medan kvinnor angav i större utsträckning hälsoskäl och graviditet eller barn.