Om inte gruvavfall tas om hand kan lakvatten med höga metallhalter spridas till omgivningen och förorena vattendrag och grundvatten. Och staten får betala, när gruvorna går i konkurs, för att undvika miljöskador.

Kostnaden för sådana åtgärder kan uppgå till betydande belopp. För gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbottens län där gruvföretagen gått i konkurs beräknas efterbehandlingskostnaderna överstiga 400 miljoner kronor, vilka nu staten tvingas stå för.

- I dag löper skattebetalarna en betydande risk att tvingas bekosta efter¬behandlingen av miljöfarligt gruvavfall vid en konkurs hos ett gruvföretag, säger regeringens utredare Daniel Barr. Nuvarande regler behöver stramas åt och beslutsprocessen förenklas.

Han bedömer att nuvarande säkerheter är för snålt tilltagna.

Gruvavfallsfinansieringsutredningen har fram förslag för att skydda skattebetalarna och förenkla beslutsprocessen:
• Efterbehandlingsåtgärderna föreslås dokumenteras av gruvföretagen i en plan så det blir tydligt vad som ska åstadkommas. Efterbehandlingsplan och säkerhetsbelopp föreslås revideras minst vart femte år. Gruvverksamhet föreslås inte tillåtas utan att fullgoda säkerheter har ställts

.
• Säkerheterna föreslås beräknas så att de täcker kostnaderna vid en konkurs de närmaste fem åren (i stället för hela gruvans livstid). Samtidigt förslår utredningen att beräkningen ska innehålla ett osäkerhetspåslag och ta hänsyn till framtida pris- och löneutveckling. Utredningen har inte haft underlag för att bedöma nettoeffekten på säkerhetsmassans storlek av dessa förslag.

• Endast bankgarantier med standardiserade villkor samt pant i form av deposition av kontanta medel föreslås tillåtas som säkerhet framöver.

• Riksgäldskontoret föreslås överta uppgiften att besluta om säkerheterna från Mark- och miljödomstolen.