I Sverige är man, trots allt som händer i omvärlden, nöjda och känner förtroende både till samhällsinstitutioner och sina medmänniskor, enligt forskningsrön från SOM-institutet i Göteborg.

 

Trots omvälvande förändringar i omvärlden finns en påfallande stabilitet i Sverige i allmänhet. Svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokratin, tilltro till expertis och vetenskap, tillit till varandra och känslor av samhörighet påverkas inte så mycket av det larmande som återfinns i många informationskanaler. Däremot gror på flera områden en stark misstro inom vissa grupper, vilket leder till polarisering och politisering.

I antologin ”Larmar och gör sig till” har ett fyrtiotal forskare från svenska lärosäten med avstamp i 2016 års nationella SOM-undersökning och institutets trettioåriga tidsserier, gett ett empiriskt perspektiv på vår samtid.

– Våra huvudresultat är synnerligen illa lämpade för att larma och göra sig till. De visar nämligen en anmärkningsvärd långsiktig stabilitet i samhället i allmänhet. Men stabilt i genomsnitt betyder inte att det saknas intressanta och spännande rörelser under ytan, säger Henrik Oscarsson, föreståndare vid SOM-institutet och en av bokens redaktörer.

I samband med Brexit-omröstningen och det amerikanska presidentvalet, båda inflytelserika händelser under 2016, väcktes en diskussion om ökad expertkritik och elitmisstro. Detta får inget stöd i undersökningen.

I stället anser fyra av tio svenskar att det är ett bra förslag att överlåta beslut till experter, klart fler än vid tidigare mätningar under 2000-talet. Även förtroendet för forskare samt för universitet och högskolor är fortsatt stabilt. Dessutom har andelen som uppger att de har ett stort förtroende för svenska politiker börjat öka igen, men dessa förtroendenivåer är fortfarande klart lägre än rekordåren under Reinfeldts alliansregering.

Även förtroendet för radio och tv i Sverige är stabilt över tid, och endast 12 procent av de som svarat på undersökningen uppger att de har ganska eller mycket litet förtroende. Men som flera andra förtroendefrågor har den om medieförtroende på senare år blivit kraftigt partipolariserad, där väljare som står till höger i politiken tenderar att vara mer negativa. I synnerhet Sverigedemokraternas sympatisörer utmärks av ett väsentligt lägre förtroende för medierna och för många andra samhällsinstitutioner.

– SD fungerar som en lägereld för misstro. Partiets sympatisörer är också överrepresenterade bland de som generellt har lägst förtroende för våra samhällsinstitutioner, för expertis och elitgrupper, och för andra människor, säger Ulrika Andersson, undersökningsledare vid SOM-institutet och en av bokens redaktörer.

Immigrationsfrågan fortfarande högst på dagordningen, men tappar i vikt. Den senaste undersökningen visar att denna fråga fortfarande står högst på dagordningen, men att den har tappat i relevans sedan hösten/vintern 2015.

Klassiska frågor som sjukvård och skola har i stället fått mer utrymme och är återigen centrala i det svenska opinionsklimatet. ”Lag och ordning”, som inrymmer olika former av våld och brottslighet, är den kategori som ökat allra mest i aktualitet sedan förra mätpunkten, och spås därför bli en viktig fråga inför den kommande valrörelsen 2018.