Svensk vapenhandel har mycket större betydelse för varumärket Sverige än vad som framkommer i den svenska offentliga debatten, enligt forskning från Göteborgs universitet.

Efter mångårigt stöd till anti-apartheidrörelsen kunde Sverige 1999 sluta avtal om försäljning av Jas-Gripen till Sydafrika. Affären kritiserades hårt, inte minst från ideella organisationer som arbetat för de svartas frigörelse. Landet behövde bistånd, inte vapen, ansåg de.

Men de som enbart fokuserar på de här delarna av överenskommelsen missar den större bilden. Det anser i varje fall Wayne Stephen Coetzee som med Sydafrikaaffären som fallstudie i sin avhandling visar hur svensk vapenhandel spelar in i Sveriges utrikespolitik.

– Sydafrikaaffären är ett exempel på hur svensk vapenindustri ändrade strategi efter kalla kriget. Intressena sammanföll med Sveriges förändrade utrikespolitik, med ett större fokus på globala Syd – länder i Latinamerika, Afrika och delar av Asien. Idag är export av flyg, ubåtar och liknande större vapensystem själva kärnan i såväl utrikespolitiken som varumärket Sverige i stort, säger Wayne Stephen Coetzee.

Han har för sin studie analyserat dokumentation av Sydafrika-affären och intervjuat då ledande personer inom bland annat politik och näringsliv, både i Sverige och Sydafrika.

Enligt Wayne Stephen Coetzee fokuserar de som analyserar vapenhandel ofta på ”hårda” faktorer, som staters egna säkerhetsintressen. Men hans studie visar att också idealism, stöd för mänskliga rättigheter, hur ett land uppfattas av omvärlden och liknande ”mjuka” faktorer spelar in.

– Sverige kunde få igenom affären med Sydafrika på grund av sitt tidigare stora stöd till ANC. Men också för att landet uppfattades som neutralt i kalla kriget, som en tung aktör i internationellt utvecklingssamarbete och en stat som stod upp för fattigas rättigheter, säger han.

Den här bilden är avgörande för hur Sverige lyckas med liknande affärer i andra delar av världen. Därför följer det också med så mycket mer än själva vapensystemet; ett helt paket av industriellt samarbete, stöd till fattigdomsbekämpning, myndighetsutveckling och liknande.

– Själva JAS-Gripen är oftast en mindre del av affären, säger Wayne Stephen Coetzee.

Inom en elit av industriledare och politiker finns det ett stöd för att vapenindustrin och vapenhandeln är bra för landet. Det har att göra med hur viktig vapenexporten är för svenskt näringsliv i stort och för varumärket Sverige.

– Svensk ingenjörskonst har hög status i omvärlden. Många företag är leverantörer till vapenindustrin och många andra har startats med teknik ursprungligen utvecklad för militära syften som bas, säger Wayne Stephen Coetzee.

I debatten här hemma motiveras vapenindustrin med att Sverige som neutral stat behöver kunna producera egen försvarsmateriel i ett alltmer osäkert närområde. Men Wayne Stephen Coetzee slutsats är att den här industrins betydelse för handelsstrategiska satsningar är viktigare.

– Efter Sydafrika har Brasilien köpt JAS-Gripen. Nu siktar Sverige in sig på Indien och andra stora marknader i globala Syd, säger han.