Det svenska biståndet kan åter plussas på – tack vare att asylmottagandet inte blir lika kostsamt som förutspåddes. Det gör att 6,4 miljarder kronor återförs till biståndsanslaget när årets statsbudget revideras i den så kallade höständringsbudgeten, som förhandlats fram mellan regeringen och Vänsterpartiet.

2,5 miljarder föreslås gå till nya satsningar med fokus på barn på flykt, och 3,9 miljarder till att återställa tidigare neddragningar.

I vårändringsbudgeten för 2016 föreslog regeringen en minskning av biståndsanlaget med 4,1 miljarder kronor till följd av ökade kostnader för asylmottagande. Prognosen för antalet asylsökande har därefter minskat, vilket innebär att pengar kan återföras till biståndsanslaget.

65 miljoner människor i världen är på flykt och 130 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp. Samtidigt tyder inte mycket på att den humanitära situationen kommer förbättras. Hälften av de som flyr är barn. Barn är särskilt utsatta i flyktingsituationer. Unicef gör bedömningen att 15 miljoner barn i Nigeria, Sydsudan, Jemen, Syrien, Irak, Jordanien och Malawi behöver omedelbart stöd. Samtidigt lider Unicef, likt stora delar av det övriga humanitära systemet, stor brist på pengar för sina humanitära insatser.

– Världen behöver länder som visar ledarskap i den akuta humanitära situationen. Jag är stolt över att Sverige nu växlar upp arbetet ytterligare för att hjälpa de barn som flyr från krig, konflikter och katastrofer, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

En stor del av de extra medel som avsätts i höständringsbudgeten 2016 går till de humanitära organisationernas budgetar i form av kärnstöd. Kärnstöden medför att organisationerna kan reagera snabbt och flexibelt på hastigt uppkomna kriser och förvärrade situationer, och inte behöver vänta på att givarna ska fatta beslut om riktade medel.

Samtidigt som de akuta behoven av livsuppehållande åtgärder som att leverera mat och mediciner har exploderat så växer också behoven av mer långsiktiga åtgärder. Därför behövs också insatser för att människor på flykt ska ges möjlighet till jobb och försörjning, även i svåra miljöer. Det är också viktigt att barn ges möjlighet att gå i skolan. Över tre miljoner barn i Syrien har till exempel tvingats sluta skolan som en följd av kriget.

– Det räcker inte med mat, filtar och mediciner, det måste också till mer långsiktiga åtgärder för att bygga framtidstro hos de människor som sitter fast i flyktinglägren. Och vi måste stärka arbetet med freds- och statsbyggande, demokrati och mänskliga rättigheter för att hindra att konflikter bryter ut från första början, säger Isabella Lövin.

Regeringen kommer också att höja ambitionsnivån för att det globala målet om att 60 miljoner människor fram till 2030 ska få förbättrad tillgång till sanitet ska kunna uppnås. Tillgång till vatten och sanitet genererar många positiva effekter för samhällsekonomin, människors hälsa och jämställdhet.

De 6,4 miljarderna kommer att fördelas enligt följande:

•    Humanitärt bistånd med fokus på barn: 1,6 miljarder (500 miljoner till Unicef, 600 miljoner totalt till UNHCR, CERF, WFP m fl samt 500 miljoner till Sidas humanitära anslag)
•    Sköra stater (inkl. Irak) och långsiktigt arbete: 500 miljoner
•    Jämställdhet, SRHR, miljö/klimat och civilsamhällesorganisationer: 400 miljoner
•    Återställande av neddragning och anslagskrediter: 3,9 miljarder