Svenskarnas attityder till mångfald uppvisar de lägsta siffrorna hittills och det är bland kvinnor som attityderna har försämrats kraftigt. Samtidigt ökar andelen som har goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund, i skolan eller på jobbet, till den högsta uppmätta andelen hittills. Siffrorna kommer från Högskolan i Gävles Mångfaldsbarometer.

Unga under 30 år uppvisar en positiv trend och samtidigt ökar andelen som säger sig ha goda erfarenheter av att ha kollegor med utländsk bakgrund, i skolan eller på jobbet, till 74 procent, den högsta uppmätta andelen hittills.

Det är bland kvinnor som attityderna har försämrats kraftigt och det gäller både lågutbildade och högutbildade, även människor över 50 år sticker ut med en ökad negativ syn.

Förfarande anser sex av tio, 59 procent, att den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen, men detta resultat tangerar det rekordlåga andelen 2010. De senaste tre mätningarna visar också på en negativ trend, från 65 procent 2014.

Även de som helt tar avstånd från detta påstående har ökat och når rekordhöga 22 procent, från 18 procent 2016 och 11 procent 2014.

Nästan hälften anser vidare att män från Mellanöstern utgör en fara för den svenska kulturen, kvinnor från Mellanöstern anses dessutom utgöra en större fara än män från Afrika.

Medan 46 procent är positiva till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att bevara sina kulturella traditioner, är 39 procent negativa och 15 procent neutrala.

En majoritet uppfattar stora olikheter mellan den inhemska kulturen och kulturer från Afrika och Mellanöstern.

Högutbildade är mest positiva och för unga fås rekordhöga mätvärden, men fortfarande föredrar 23 procent att ha svenska kollegor.

Åtta av 10 anser att människor med utländsk bakgrund skall ha samma arbetsvillkor som infödda svenskar.

Attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv når rekordlåga nivåer och det är främst män över 50 år, med grund- eller gymnasieutbildning, som står för försämrade attityder.

Allt fler anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta och att islamska friskolor motverkar integration och att böneutrop stör mer än kyrkklockor.

Acceptansen till att bära slöja har förändrats, en majoritet tycker fortfarande att det är oacceptabelt med slöja på arbetsplatsen eller i skolan, men andelen som tycker att det är acceptabelt har nästan tredubblats, från 12 till 30 procent. Vad gäller förändringar i attityder till slöja på allmänna platser, är nu flera positiva än negativa.

Lite mer än en tredjedel föredrar fortfarande svenska grannar.

Men en majoritet, 53 procent, skulle inte alls flytta om nyanlända flyttade in i deras trappuppgång och det är en ökning med nio procent från 2016.

Knappt hälften, 45 procent, anser inte att nyanlända är mer högljudda och stökiga än svenskar, också det en ökning från den senaste undersökningen.

Det beror mycket på varifrån grannen kommer, attityderna är betydligt sämre till eventuella grannar från Mellanöstern.

- Det finns flera tänkbara faktorer som vi tror kan förklara denna förändring och det har att göra med den politiska och sociala situationen i Sverige och i Europa. Vi ser hur strukturell och institutionell diskriminering av minoriteter, på grund av etnicitet, religion, ras med mera, ger upphov till ökad intolerans hos större delar av befolkningen vilket i sin tur leder till diskriminerande maktförhållanden i samhället, säger Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi och huvudansvarig för Mångfaldsbarometern.

Informationsval och den stora medietäckning som handlar om tillväxten av rasism och främlingsfientlighet i Sverige kan vara en förklaring, menar han. Medier, politiker, forskare och opinionsbildare bidrar också till att stärka fördomar genom att i stor utsträckning framställa invandring som ett problem. Mediabilden av farliga män från vissa regioner som kommer hit för att begå sexuella övergrepp, kan ha påverkat särskilt kvinnor.

Ökade negativa attityder gentemot invandrare kan generellt också bero både på känslor av oro över omfördelning av resurser, i kombination med utsatta arbetssituationer, och en drastisk ökning av inflödet av migranter.

En annan faktor är segregationen. Där det inte finns något personligt förhållande och kontakt mellan minoritets- och majoritetsgrupperna finns det större risk för uppkomsten av negativa attityder.

Mångfaldbarometern 2018 visar även att lågutbildade personer har de mest negativa attityderna, personer med högre utbildning har mer positiva attityder. En förklaring kan vara att de med högre utbildningsnivå ofta har en stabil sysselsättningssituation som gör att de kan känna sig mindre hotade, medan lågutbildade känner att de marginaliseras och försummas och blir ett offer i samhället.

Fereshteh Ahmadi vill betonaatt det förändrade politiska klimatet när det gäller immigration i allmänhet och de nyanlända i synnerhet kan ha påverkat synen på mångfald.

_ Vi ser denna utveckling på många håll i västvärlden med extremt högerpolitiska och även rasistiska trender.

Han påpekar att unga är underrepresenterade i undersökningen. Om denna generation, som sedan tidiga förskoleåldern har haft större vana att leva sida vid sida med personer med utländsk bakgrund, varit större i undersökningen kanske detta hade påverkat resultatet.

Undersökningen visar att erfarenheterna hos dem som arbetat eller studerat tillsammans med utlandsfödda personer är allmänt goda. Attityderna har blivit sämre men inte de konkreta erfarenheterna i vardagen.