I alla de fem nordiska länderna finns ett åldersgap i valdeltagandet. Danmark och Sverige har det minsta gapet i valdeltagande mellan yngre och äldre väljare. Störst åldersgap har Finland, som även har det lägsta totala valdeltagandet hos befolkningen i stort. Mest röstskolkar unga män.
- Det är inte så att alla unga har lågt valdeltagande. Det lägre valdeltagandet har mycket att göra med invandrarbakgrund och socioekonomisk bakgrund. Det finns fler unga än äldre i dessa riskgrupper, säger Ane Maus Sandvig, rapportförfattare till utredningen NORDBRUK för den nordiska barn- och ungdomskommitten.

Lägst är valdeltagandet i 20-årsåldern i hela Norden. Men fortfarande är ungdomar i Norden lika engagerade politiskt som äldre nordbor. De demonstrerar och är engagerade i organisationer.

I Sverige och Danmark tycks valdeltagandet ha en svagt ökande trend de senaste åren, och i Norge ökar det politiska engagemanget. Bilden är mer oklar i Finland och på Island.

Vissa grupper av unga invandrare eller barn till invandrare har lägre valdeltagande än den infödda befolkningen, särskilt från Asien, Afrika, Östeuropa och Latinamerika – med undantag för Sri Lanka och Somalia.

I Danmark har både första och andra generationen invandrare ett lägre valdeltagande. I Norge gäller detta framför allt för män med invandrarbakgrund, medan kvinnorna engagerar politiskt sig på flera sätt.

Utbildningsnivå, kön och ekonomisk ställning har en stark påverkan på valdeltagande – i alla åldersgrupper. En anledning till att unga män har lägre valdeltagande än unga kvinnor är att männen har lägre utbildningsnivå och ofta lever ensamma.

Rapportförfattarna drar slutsatsen att politiska åtgärder är viktiga för att det inte ska uppstå grupper av människor som varaktigt ställer sig utanför det demokratiska systemet.