Nu har regeringen tänkt ut hur de tre miljarderna i satsningen på lärarlönelyftet ska fördelas. Extra lönepåslaget betalas ut efter att parterna gjort klart den lokala lönerevisionen. Någon inblandning i lönerörelsen är det alltså inte fråga om.

Högskole- och forskningsministern Helene Hellmark Knutsson (S) presenterar i en debattartikel i Svenska Dagbladet hur regeringen tänkt sig att använda de tre miljarder kronor som avsatts i budgeten för 2016. Premierna börjar delas ut från höstterminen 2016.

Lärarlönelyftet innebär att medel tillförs för höjda löner till vissa lärare i syfte att premiera skicklighet och utveckling i yrket. Reformen bygger vidare på att skolhuvudmännen lokalt fattar beslut om lönehöjningar.

Statsbidraget kommer endast att betalas ut till en huvudman som höjer lönen för lärare eller förskollärare utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen. Satsningen innebär således inte en inblandning i den ordinarie lönesättningen. En given utgångspunkt för regeringen har varit att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.

I samband med dialogen med regeringen om satsningen har önskemålen varit tydliga om att satsningen på höjda löner inte ska blandas ihop med medlen och modellen för karriärtjänster utan vara en tydlig separat satsning.

– Därför föreslås en modell där ett särskilt statsbidrag införs vid halvårsskiftet 2016. Det genomsnittliga lönepåslaget utifrån modellen kommer vara inom ett intervall på mellan 2500 och 3500 kronor. Genom det kommer regeringen att stimulera skolhuvudmännen att ge särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger högre lön för att därigenom bidra till en ökad kvalitet i undervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksamhetens utveckling i övrigt, skriver Helene Hellmark Knutsson, som konstaterar att skolan sedan tidigare står inför en stor lärarbrist och att behoven ökar för att kunna ge de barn som flyr hit en bra start i skolan.